I höst delas Lars Bergqvist-stipendiet ut för första gången. Den 1 augusti är sista datum för att ansöka.
– Det ska bli spännande att se vad #metoo har gjort för avtryck i ansökningarna, säger Ellen Landberg, en av juryns tre experter inom jämställdhet, mångfald och inkludering.
Lars Bergqvist-stipendiet är till för att ge ökad mångfald och jämställdhet inom samhällsbyggnad. Det kan stötta nya idéer eller belöna insatser som redan gjorts. Bakom stipendiet står Lars Bergqvists stiftelse, som förvaltas av Byggcheferna.
Till och med den 1 augusti kan Byggchefernas medlemmar söka på byggcheferna.se/stipendium. Alla ansökningar granskas av tre experter inom jämställdhet och mångfald. De presenterar lämpliga kandidater för stiftelsens styrelse, som sedan fattar beslut om tilldelning.
– Det är helt rätt tid för det här stipendiet, säger jurymedlemmen Ellen Landberg. Om det hade instiftats för fyra år sedan skulle det inte ha blivit samma resultat som det förmodligen kommer att bli nu. #metoo har förflyttat perspektivet. Nu ser fler att problemen är strukturella, snarare än att det är enskilda individer som är problemet. Jämställdhet och mångfald har ofta hanterats som egna projekt, något som kommer utöver allt annat man ska göra, men när man förstår att det är en kulturfråga som går in i rekrytering, i kompetensförsörjning, i effektivitet och produktivitet, då ökar chansen för att det blir prioriterat.
I juryn ingår även maskulinitetsforskaren Jesper Fundberg samt författaren och föreläsaren Mary Juusela. Jesper Fundberg hoppas att någon av ansökningarna handlar om att förändra mäns beteenden:
– Jag föreställer mig att det finns väldigt många män i byggbranschen som har hög status, säger han. Att de är viktiga på något sätt. Jag tror att insatser som adresserar män och manliga beteenden vore det mest effektiva, men också det känsligaste och svåraste att driva.
Vad värderar du själv i urvalet?
– I allmän mening brukar jag tänka så här: ”Vad är problemet som ska lösas?” Det är vanligt att man säger att man ska jobba med kvinnorna, till exempel att kvinnor ska gå särskilda utbildningsprogram. Men det betyder också att man skriver fram kvinnor som problem, eftersom det är dem som man ska ändra på. Om vi har ett problem med manlig jargong och börjar jobba med kvinnorna, då hänger faktiskt inte problem och lösning ihop.
Hur är din bild av byggbranschen?
– Det som jag känner igen från en del andra branscher är att det finns ganska tydliga manliga normer och koder. Ibland kan det vara en fördel att problemet är så väldigt tydligt. Då finns det också möjligheter till förbättringar. När en makt är väl synlig är det enklare att framföra en motmakt. Om det däremot är otydligt, om man har svårt att se vad som är en intressemotsättning, är det extremt svårt att driva ett förändringsarbete.
Vill du veta vad juryn bedömer? Läs de längre intervjuerna med Ellen Landberg, Mary Juusela och Jesper Fundberg.