Starka känslor kan vara viktigt för att kunna påverka en hel bransch. Anna Wenner, HR-direktör på Skanska Sverige, hävdar att det kan leda till en starkare drivkraft.
– Det gäller att inte bara bli upprörd, utan också använda energin till att göra något åt det, säger hon.
Skanska har arbetat hårt med jämställdhets- och inkluderingsfrågor under en längre tid, men Anna Wenner menar att den uppmärksamhet som branschproblemen har fått har lett till ett större engagemang på ett personligt plan.
– Det har haft en stark påverkan på mig personligen och jag har en stark drivkraft att driva på arbetet ännu hårdare, säger hon. Det gäller många andra i bolaget också. När vi fick ta del av konkreta berättelser via #sistaspikenikistan, som startades av Cajsa Winge och Emmelie Renlund, tändes ytterligare en låga. Det gäller att inte bara bli upprörd, utan också använda energin till att göra något åt det.
Hur har arbetet för att motarbeta sexuella trakasserier förändrats hos er sedan avsiktsförklaringen?
– Vi har fortsatt att följa vår plan. Skillnaden är ett ännu starkare engagemang, #metoo har skapat en drivkraft till förändring och förbättring. Vi har gjort ett antal olika insatser. Ett exempel är att vi jobbar med vad vi kallar för Etikstopp. Det fungerar på så sätt att vi skickar ut ett case till alla arbetsplatser och de får sedan diskutera det under en tid. Detta gör vi två gånger per år och nu under hösten var det fokus på trakasserier.
– Vi arbetar även med frågorna globalt genom bland annat ”value moments”, vilket är filmer där personer inom Skanska berättar om verkliga situationer. Dessa kan till exempel visas på morgonmöten. Tanken är att vi ska kunna resonera kring problemen. Vår utmaning är att vi ska nå hela vägen ut. Vi ska hitta verktyg som funkar i mer informella miljöer som morgonmöten. ”Value moments” är ett lyckat exempel på detta. Utöver detta så håller vi bland annat på att hbtq-certifiera oss.
Märker ni någon skillnad i organisationen?
– Jag ser en ökad öppenhet och transparens. Man tar inte skit på samma sätt. Jag har tänkt mycket på en händelse som jag tycker visar att vi har kommit ett steg på vägen. Vi hade ett case i Kalmar där en underentreprenör blev trakasserad av en annan underentreprenör. Då var det en person som såg vad som hände och sa ifrån. När omgivningen säger ifrån vet vi att vi har kommit en bit. Vi ska värna om varandra och det är inte offret som alltid ska behöva säga ifrån. Det måste vara fler som agerar och markerar att beteendet inte är okej. I fallet i Kalmar kunde vi rycka in och hjälpa till när vi fick reda på det från personen som hade sett det.
Vad är din drömbild av branschen?
– Jag vet inte om jag ska kalla det en drömbild. Det handlar om en överlevnadsfråga. Vi måste öka mångfalden, bredda oss med folk med olika bakgrund. Vi är en gemensam bransch, så låt oss samarbeta för att uppnå detta. Vi är inte bättre än den svagaste länken. Det handlar om att förena alla led.
Stoppa machokulturen
Sedan 2015 driver Byggcheferna och Byggnads projektet Stoppa machokulturen. Det är en del av vårt dagliga arbete för en schyst och jämställd byggbransch. Läs gärna avsiktsförklaringen som vi var med om att skriva under i november 2017.
Läs fler delar i artikelserien
Del 1: Ikano Bostads vd Robert Jaaniste
Del 2: NCC Buildings Sverigechef Henrik Landelius
Del 3: Veidekkes HR-chef Kristin Linus
Del 4: Installatörsföretagens vd Ola Månsson
Del 5: Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand
Del 7: Peabs hållbarhetschef Maria Hernroth
Del 8: JM:s vd och koncernchef Johan Skoglund
Del 9: Svensk Byggtjänsts vd Urban Månsson
Del 10: Byggnads ordförande Johan Lindholm