För att skapa förändring gäller det att vi alla bryr oss och säger ifrån, inte bara reagerar utan också agerar. Vi måste ta ett större ansvar, som ledare och som kollegor. Det menar Kristin Linus, HR-chef på Veidekke.
– Pratar vi inte om utmaningarna så existerar de inte, säger hon.
Kristin Linus menar att problemen inom byggbranschen omfattar mer än sexism.
– Det gäller lika mycket rasism som sexism, säger hon. Mycket har hänt sedan jag började 1999, men inte tillräckligt. Vi behöver bli fler kvinnor, men vi behöver också öka den generella mångfalden. Jag själv, som kvinna, har blivit väldigt väl bemött i vår bransch men tyvärr har jag hanterat på tok för många ärenden där medarbetare har varit utsatta för diskriminering och kränkande behandling och dessvärre tror jag att vi har ett mörkertal.
Hur känner du för att problemen fortfarande lever kvar?
– Jag har varit delaktig i dessa frågor sedan 1999 och det är verkligen beklagligt att vi inte har kommit längre. Vi har gjort en hel del fina punktinsatser men inte arbetat tillräckligt systematiskt för att få till en kulturförändring. Vi som ledare har misslyckats, vi har inte varit tillräckligt tydliga kring nolltolerans. Jag tror också att kunskap och uthållighet har saknats. Därför gör vi nu, inom Veidekke, insatser i ett treårsprojekt. Det finns en stark vilja och ett fantastiskt engagemang från både chefer och medarbetare, så jag har goda förhoppningar. Vi har en fantastisk bransch att vara stolta över på många sätt men i dessa frågor har vi stora utmaningar.
Varför tror du att just byggbranschen har så mycket problem med trakasserier av olika slag?
– Jag tror tyvärr att det är det som är den stora utmaningen. Det är inte bara i byggbranschen som problemen finns. Det är ett samhällsproblem, vilket #metoo visade tydligt.
Hur tycker du att man bör agera för att motverka trakasserier?
– Genom att bry sig och säga ifrån, inte bara reagera utan också agera. Vi behöver kunskap, prata om frågorna och väcka tankar hos oss själva, både avseende kön och etnicitet. Pratar vi inte om utmaningarna så existerar de inte.
Vad har Veidekke gjort sedan ni skrev under avsiktsförklaringen?
– Under 2018 har vi startat upp ett treårigt projekt kring genus, mångfald och kränkande behandling, vilket jag tror kommer att bära frukt. Först och främst måste vi få mer kunskap. Projektet börjar därför med utbildning i våra ledningsgrupper. Därefter kommer vi att genomföra en nulägesanalys i hela bolaget. För att göra insatser måste vi veta vad vi ska göra och hur. Vi behöver anpassa insatserna, då utmaningarna kan skilja sig beroende på region och verksamhetsområde. Först efter en noggrann analys kan vi börja med insatserna.
– Vi har gjort en hel del punktinsatser med fokus på att ”bry sig och säga ifrån”. Sedan jobbar vi med frågorna i våra ledarutvecklingsprogram och vid våra introduktionsutbildningar. Vi har även haft seminarium, utvecklat värderingsspel och kommer att starta upp ett nätverk för kvinnliga yrkesarbetare. I dessa frågor är det extra viktigt med medarbetarinvolvering, ta vara på engagemanget och visa på goda exempel. Vi har medarbetare som har valt att arbeta hos oss för att de tycker om våra värderingar, att vi har nolltolerans mot all form av kränkande behandling. Det är fantastiskt att ha medarbetare som verkligen bryr sig, är engagerade och som vill bidra till förändring.
Stoppa machokulturen
Sedan 2015 driver Byggcheferna och Byggnads kampanjen Stoppa machokulturen. Det är en del av vårt dagliga arbete för en schyst och jämställd byggbransch. Här kan du läsa avsiktsförklaringen som vi var med om att skriva under i december 2017.
Läs fler delar i artikelserien
Del 1: Ikano Bostads vd Robert Jaaniste
Del 2: NCC Buildings Sverigechef Henrik Landelius
Del 4: Installatörsföretagens vd Ola Månsson
Del 5: Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand
Del 6: Skanska Sveriges HR-direktör Anna Wenner
Del 7: Peabs hållbarhetschef Maria Hernroth
Del 8: JM:s vd och koncernchef Johan Skoglund
Del 9: Svensk Byggtjänsts vd Urban Månsson
Del 10: Byggnads ordförande Johan Lindholm