Den 30 november 2017 samlades byggbranschens tyngsta aktörer på Näringsdepartementet i Stockholm, som en konsekvens av uppropet #sistaspikenikistan. På initiativ av bostadsminister Peter Eriksson skrev samtliga under en avsiktsförklaring om att stoppa sexuella trakasserier och övergrepp. Ett av företagen som deltog var Ikano Bostad.
– Att vi fortfarande ens behöver diskutera de här frågorna gör att jag skäms över att vara man, säger vd:n Robert Jaaniste.
En uråldrig jargong. Uteslutning av människor. Få kvinnor som kommer in och ännu färre som stannar kvar. Problemen inom byggbranschen är påtagliga och en förändring krävs för att utvecklingen ska gå åt rätt håll. Både på ett yrkesmässigt och socialt plan. Om inte tankarna kring detta hade pågått tidigare fick nog #metoo och #sistaspikenikistan många att tänka efter. Robert Jaaniste, vd för Ikano Bostad, är oerhört tydlig i sitt sätt att se på saken:
– Jag menar, det är 2018 nu. Att vi fortfarande ens behöver diskutera de här frågorna gör att jag skäms över att vara man. Jag blev väldigt illa berörd när #metoo snurrade som mest. Jag har själv tre döttrar mellan 18–25 år och man undrar vad det är för värld som de växer upp i.
Hur känner du inför att problemen fortfarande finns kvar i branschen?
– Spontant kan jag säga att det är tragiskt. Vi utesluter 50 procent av den arbetsföra befolkningen. Det strider mot all logik. Jag har varit i branschen i ungefär 30 år och det har blivit bättre, men det måste bli ännu bättre. Kvinnliga medarbetare har berättat vad de har varit med om och man skäms och blir berörd. Redan när jag började tänkte jag att allt sådant här hörde till den gamla generationen, men det har levt kvar.
Vad gör ni på Ikano Bostad för att sätta stopp för trakasserier och övergrepp? Hur har det förändrats sedan avsiktsförklaringen?
– Vi hade ett stort fokus på de här frågorna redan innan vi skrev under avsiktsförklaringen och vi har fortsatt sedan dess. Branschen blir bättre ju fler kvinnor som kommer in, men det är inte kvinnorna som ska lösa problemen. Vi startade Hentverkarna förra året, vilket har fått väldigt bra respons. Det är ett lärlingsprogram för kvinnor och sträcker sig över tre och ett halvt år.
– Det är dock inte bara på byggarbetsplatser som detta är ett problem, utan även generellt. Med vårt initiativ Kulturresan lär vi oss att hantera problemen, bland annat genom ett värderingsspel som anpassas efter yrkesgrupper. Olika scenarier tas upp för att vi tillsammans ska kunna diskutera hur man bör agera.
Har du märkt av någon förändring?
– Min personliga känsla är att den sociala arbetsmiljön har blivit bättre, men det är klart att det fortfarande finns mycket att göra. När vi som skrev under avsiktsförklaringen hade en återträff med Peter Eriksson i maj kändes det väldigt bra att alla öppnade upp sig för varandra och bjöd på goda exempel om hur de agerat. Vi kunde dra lärdomar av varandra.
Hur ser du på framtiden?
– Kulturresan är en ständigt levande del i vårt arbete och vi ska fortsätta att utveckla den. Vi tog fram vår första mångfaldsplan 2014 och nu tog vi fram nya mål till 2020. Vi ska ha 50 procent kvinnor i ledande befattningar och minst 20 procent av arbetarna ute på byggen ska vara kvinnor. Det finns en omedveten traditionell inställning gentemot jämställdhetsfrågorna inom byggbranschen och vi måste jobba för att förändra den.
Stoppa machokulturen
Sedan 2015 driver Byggcheferna och Byggnads kampanjen Stoppa machokulturen. Det är en del av vårt dagliga arbete för en schyst och jämställd byggbransch. Här kan du läsa avsiktsförklaringen som vi var med om att skriva under i december 2017.
Läs fler delar i artikelserien
Del 2: NCC Buildings Sverigechef Henrik Landelius
Del 3: Veidekkes HR-chef Kristin Linus
Del 4: Installatörsföretagens vd Ola Månsson
Del 5: Sveriges Ingenjörers förbundsordförande Ulrika Lindstrand
Del 6: Skanska Sveriges HR-direktör Anna Wenner
Del 7: Peabs hållbarhetschef Maria Hernroth
Del 8: JM:s vd och koncernchef Johan Skoglund
Del 9: Svensk Byggtjänsts vd Urban Månsson
Del 10: Byggnads ordförande Johan Lindholm