Trots omfattande tidigare erfarenheter från mansdominerade, ingenjörstunga och i övrigt homogena sammanhang har jag aldrig tidigare varit i en bransch med så tydliga utmaningar inom jämställdhet och mångfald. Resultaten från Byggchefernas undersökning talar ju sitt tydliga språk – och tyvärr har vi interna exempel som bekräftar den bilden.

Fenomen och företeelser som jag trodde vi lämnat bakom oss för länge sedan, lever kvar i vår bransch. Det gör mig förskräckt och illa berörd. Och samtidigt fyller det mig med energi, kraft och inspiration. Eller snarare så här: det är dessa utmaningar i kombination med att arbeta på ett företag som vill förändras och utvecklas, och som så tydligt påbörjat en förändringsresa, som ger mig kraft och energi. De tydliga utmaningarna gör att vi inte kan luta oss tillbaka och tänka att detta är något som löser sig av sig självt. Eller tänka att det inte löser sig – och det kanske inte gör så mycket. Nej, det här är en fråga som vi måste ta tag i!

Jag har nog aldrig mött ett så starkt engagemang kring dessa frågor hos så pass många personer som på Skanska. Med andra ord, med branschens och våra utmaningar kommer också möjligheter till förändring. Förutsättningarna för ett framgångsrikt förändringsarbete stärks av det faktum att det finns en tydlig koppling till vår affär. För att kunna förstå våra kunder, och för att kunna bygga långsiktigt framgångsrika kundrelationer behöver vi avspegla våra kunder och samhället i stort.

Resan som vi påbörjat kommer inte att vara lätt. Det är inget vi fixar i en handvändning. No quick fix. Det handlar nämligen inte bara om att rekrytera från underrepresenterade grupper (vilket kan vara svårt nog). Det handlar om att på djupet arbeta med vår kultur och våra arbets- och karriärvillkor så att de som vi rekryterar stannar, utvecklas, når sin fulla potential och kan bidra fullt ut. Att vi – för att parafrasera Lars Bergqvist och Ola Månsson – går från en ”macho” kultur till en ”inkluderande” kultur.

Det är så vi utvecklas som företag och det är så vi bygger framgång. Eller som Mike McNally, i vår koncernledning, säger: ”If you think about it – if everyone is similar their answer is going to be the same”.

Om du är nyfiken på att höra mer om hur Mike, och andra personer i vår koncernledning, resonerar kring dessa frågor klicka här.

Pia Höök,

Diversity Manager på Skanska. Pia är ekonomie doktor och docent i genus, organisation och ledarskap och även arbetat på Volvo Group som Diversity Director. Under våren bistår hon Delegationen för Jämställdhet i Arbetslivet som expert.

Veckans Affärers ”30-procentlista”, där tidningen sedan i år rankar de företag som har minst 30 procent kvinnor i styrelse och ledningsgrupp, visar att av Sveriges 500 största företag, baserat på omsättning, är det endast 29 som klarar det målet.

Bäst klarar sig Fritidsresor med hela 64 procent kvinnor, följt av Sveriges Radio med 59 procent. Var hamnar då företag i bygg och fastighetsbranschen? Bäst är Förvaltnings AB Framtiden (helägt av Göteborgs stad och en av landets största fastighetsägare)som kvalar in på en tredje plats med 58 procent, medan tungviktaren Riksbyggen har en sammantagen kvinnorepresentation i ledning och styrelse på 39 procent. Inom byggindustrin hittar vi NCC som precis når över ribban med 32 procent.  Tittar man på bara ledningsgruppen respektive endast styrelsen blir resultatet något annorlunda, men det är inga dramatiska skillnader. NCC har t.ex. en kvinnorepresentation i ledningsgruppen på 31 procent, alltså även här precis över 30-procentmålet, medan t.ex. Fritidsresor, som toppade den sammanlagda listan, har en kvinnorepresentation i ledningsgruppen på hela 71 procent. SR, som f.ö. har en kvinna som vd, har hälften kvinnor i ledningen och i Fastighetsbolaget Framtiden, som också har en kvinna som vd, består ledningen av endast kvinnor.

– Jag är väldigt stolt att vi hamnat så bra i den här rankingen.  Men jag tycker att 30-procentsmålet känns lite lågt, det bör ligga kring 60,70 procent. Då kanske fler når en representation på 30 procent kvinnor, säger Anneli Snobl, vd för Förvaltnings AB Framtiden.

– Hur svårt kan det vara? Det är ju vd som avgör ledningsgruppens sammansättning, tillägger hon.

Vad tror du är skälet till att ni har en så pass bra representation?

– Framtiden ägs ju av Göteborgs kommun och det är en kvinna som är kommunstyrelsens ordförande, vilket kanske spelar roll. Det är viktigt att sammansättningen är blandad och återspeglar samhället. Det är också betydligt roligare att jobba när fördelningen av antalet män och kvinnor är balanserad, säger Anneli Snobl.

Vad säger du om det faktum att byggbranschen är så mansdominerad och har en kultur som betraktas som macho?

– Jag upplever inte det själv, vilket jag tror beror på att jag sitter så pass långt från ”verkligheten” och den jargong som råder ute i produktionen. Men visst är det sorgligt, och det behövs många fler kvinnor i branschen vilket jag tror är det enda sättet att skapa en ny kultur, säger Anneli Snobl.

Text: Pamela Collin

Tidningen Veckans Affärer har under en lång följd av år bevakat jämställdheten i näringslivets ledningsgrupper, men då utvecklingen på detta område visat sig gå mycket långsamt tog VA ett initiativ med ett upprop till företagsledare som man kallar 30procentklubben och som syftar till att alla bolag ska sträva efter att ha minst 30 procent kvinnor i sina ledningsgrupper senast 2015. Listan uppdaterades senast den tionde oktober i år.

Källa: Veckans Affärer

En ny dom i kammarrätten visar att det är rätt att förkasta anbud som ligger för lågt för att vara seriösa. Domen omtalas som banbrytande för offentlig upphandling. Domen är ett resultat av att Göteborgs kommunala upphandlingsbolag valde att förkasta fyra byggföretags anbud i en upphandling med motiveringen att buden låg för lågt för att kunna betraktas som seriösa.

Kommunens upphandlingsbolag skulle ingå ramavtal som rörde ett antal mindre byggarbeten. Göteborgs stads upphandlingsbolag bortsåg från anbud under 300 kronor i timman, vilket man baserade på den timkostnad som Sveriges Byggindustrier räknat fram. Enligt den beräkningen har byggföretag som följer lagar och avtal en självkostnad före vinst på minimum 330 kronor i timman. Det finns därför en risk för att ett anbud som ligger under 300 kronor är oseriöst och upphandlingsbolaget krävde därför en motivering.

Kommunen ansåg att de fyra byggbolagens förklaringar inte räckte och ratade således anbuden. Risken när anbud ligger orimligt lågt är att man kompenserar priset på annat sätt i ett senare skede.

De fyra byggbolagen, som fått sina anbud lagda åt sidan, gick till domstol där de vann i första instans. Men kammarrätten har nu alltså gått på kommunens linje. Bolagen ska kunna lämna en motivering till det låga priset.

Chefen för upphandling i Göteborgs kommun, Göran Brunberg, menar att domen innebär att bevisbördan läggs på båda parter.

– Om vi får anbud som vi tycker är låga kan vi begära in en kostnadsredovisning. Vi förväntar oss nu efter den här domen att hela Sverige kommer att kontakta oss, säger Göran Brunberg till P4 Göteborg.

Ett av byggbolagen har aviserat en överklagan av domen till högsta instans eftersom Kammarrätten inte tar ställning till orsaken till att bolaget har lagt anbudet så lågt.

Men Kristoffer Sällfors som är Processråd vid Konkurrensverket tror att domen kommer ge ringar på vattnet om den vinner laga kraft.

Konkurrensverket har i ett yttrande till Förvaltningsrätten slagit fast att de fem byggbolagen måste själva bevisa att priserna var seriösa.

Text: Pamela Collin

Källa SR/P4 Göteborg

Redan i slutet av 1990-talet uppmärksammade Byggcheferna frågan om chefers psykosociala arbetsmiljö. I stort uppslagna artiklar i dåvarande tidningen byggchefen intervjuades stressforskare om faran med att ”gå in i väggen”.

Under det dryga decennium som passerat sedan dess har det dessvärre inte hänt så särskilt mycket i arbetslivet på detta område. Det verkar som om ännu fler arbetsuppgifter har lagts på chefer i första linjen. Inte minst inom byggbranschen har det uppskruvade tempot påverkat chefer och arbetsledare.

– Undersökningar som gjorts visar att riskfaktorerna för att drabbas av psykosociala åkommor i platschefsrollen är många. Långa entreprenörskedjor med många olika aktörer inblandade komplicerar ledarskapet för en byggchef. Pålagorna har ökat och ansvaret är mycket stort, säger Börje Hammarström, branschansvarig på Ledarna.

– Man kan konstatera att det finns ett antal parametrar som kan ha både en positiv och negativ inverkan på stress, Bland dem finns: tydliga resultat av prestation, eget ansvar och ett självständigt arbete. Alla dessa faktorer finns i platschefsrollen och kan alltså även bidra till att den negativa stressen reduceras, påpekar Börje Hammarström.

Utbildningen för dem som ska verka inom byggbranschen har konstaterats vara bristfällig när det gäller ledarskapsfrågor. Den står inte i proportion till det stora ansvar som en byggchef i allmänhet får.

– Säkerhet och arbetsmiljö är ledarskapsfrågor som borde integreras mer i de byggtekniska utbildningarna. Det är mycket viktigt att kompetens säkras och ansvarsförhållanden klargörs på ett bygge, inte minst nu när vi står mitt uppe i ett gigantiskt generationsskifte.  Den enskilde måste också se till att få tid för återhämtning, gå ner i varv och lyssna på signaler om ohälsa. Här är den psykosociala förbandslåda som Hjärnfonden tagit fram och som nu testas på ett antal företag, bl.a. inom byggbranschen, ett bra verktyg, säger Börje Hammarström.

Text: Pamela Collin