Female Leader Engineer är namnet på en ny tävling som ska öka möjligheten för kvinnliga studenter på KTH att mötas, men framförallt är tanken att tillgången på kvinnliga ledare ska öka. Skanska finns med bland partnerföretagen.

Det är inte bara i Byggsektorn som medelålders vita män dominerar och styr, utan det gäller hela svenska näringslivet.  Det finns faktiskt statistik som pekar på att så är fallet. En undersökning som SCB gjort, Kvinnor i näringslivet 2013, visar att i samtliga undersökta offentliga och privata bolag var det 28 procent kvinnor och 72 procent män i ledningsgrupperna. Andra undersökningar ger en bild av liknande förhållanden, bland annat AllBrightrapporten för 2013, som visar att bara 14 av 251 börsnoterade svenska företagen har en kvinnlig vd.

– Det är något vi hoppas kunna ändra på med vår nya utmärkelse. Goda förebilder och inspirerande personer är alltid det bästa sättet att locka fler unga kvinnor att satsa på ledarskap.

Det säger Evelina Ögren, en av initiativtagarna till Female Leader Engineer, vars syfte är att synliggöra kvinnliga ingenjörer och identifiera högpresterande kvinnliga studenter till framtida ledarroller.

Inspirationskälla

Den nya utmärkelsen är en fortsättning på ett liknande projekt som fanns på KTH under ett tiotal år och ett flertal vinnare och finalister från den tävlingen finns med nu.

– Idag är de etablerade i näringslivet och är ett utmärkt nätverk och en inspirationskälla när vi nu utvecklar tävlingen. Samtidigt kan de vittna om att det behövs fler kvinnliga ledare om vi ska nå den jämställdhet i näringslivet som alla pratar om men som det tar så väldigt lång tid att genomföra, säger Evelina Ögren.

Tävlingen är öppen för kvinnliga civilingenjörsstudenter som tagit examen våren 2014 eller tar den hösten 2014 eller våren 2015. Deltagarna gör också besök hos de fem partnerföretagen där Skanska representerar byggsektorn.

Text: Pamela Collin

Källa: Svenskt Näringsliv

Enligt tre aktuella doktorsavhandlingar är det inte kön, eller för den delen de individuella egenskaperna, som avgör hur ledarskapet fungerar. Det handlar istället om organisation och arbetsbelastning. Ska vi alltså tänka bort allt det vi hört och läst om så kallat kvinnligt ledarskap?  Ett ledarskap som oftast beskrivits som mer relationsinriktat och mer konfliktfyllt.

Enligt avhandlingarna, där samtliga fokuserat på villkoren för chefer inom kvinnodominerade offentliga verksamheter, är förutsättningarna att lyckas där sämre än i traditionellt manliga verksamheter. Hur stämmer detta med en manligt traditionell bransch som byggbranschen? Byggchefernas utsända lät frågan gå vidare till två kvinnliga ledare i byggsektorn.

1)    Vad är din kommentar till ovanstående?  Tycker du att kvinnligt respektive manligt ledarskap existerar, och om du tycker det på vilket sätt skiljer de sig åt?

Yvonne Stenman, Skanska:

Om förutsättningarna att lyckas sämre inom kvinnodominerande offentliga verksamheter är villkoren och instrumenten för att utföra ett bra chefskap inte de rätta.

Att utföra ett bra ledarskap handlar i första hand om personens ledaregenskaper och att rätt förutsättningar och mandat ges till chefen.

Jeanet Corvinius, Skanska:

Jag är övertygad om att det skiljer sig åt mellan kvinnligt och manligt ledarskap, men att det inte är det som är avgörande för hur bra en verksamhet fungerar eller ej. För mig bygger ett bra ledarskap framförallt på att få ut relevant och viktig information, enkla och tydliga mål och att ”rätt” verktyg för styrning och delegat finns i och för verksamheten och personerna som finns i den. Detta kan alla verksamheter skapa sig mer eller mindre bra, det som skiljer är Ledarskapet för de mjuka parametrarna som spelar in och där finns det inget rätt och fel så länge det fungerar i praktiken.

Största skillnaden mellan kvinnligt och manligt ledarskap tror jag ligger i att vi kvinnor förväntas vara mer mjuka och det kan vara både till vår fördel och nackdel i situationer där vi behöver vara tydliga och raka. I en sådan situation kan uppfattas som mer hårda och nästan för kalla.

Strukturella skillnader

Enligt Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, uppmärksammas ”kvinnligt ledarskap” i manligt dominerade branscher på ett annat sätt än kvinnliga chefer verksamma i kvinnodominerade branscher, som exempelvis inom vården.

”Man söker skillnader mellan män och kvinnor när det egentligen handlar om strukturella skillnader. I stället för att problematisera faktumet att chefer i kvinno-dominerade branscher har tre gånger så många medarbetare som chefer i mansdominerade branscher och står utan tjänstebil, söker man förklaringar i ledarstilar och sådant”, säger hon.

2)    Tycker du att ovanstående uttalande stämmer utifrån din position som kvinnlig ledare i en mansdominerad bransch, övriga kommentarer?

Yvonne Stenman, Skanska:

Hur kan man jämföra ledarskapet mellan så två vitt skilda verksamheter? Uppmärksamma istället skillnaderna för ledarskapet branschvis.

Det gäller att spela på samma planhalva om det ska bli jämförbara resultat.

Dessa svar blir enbart godtyckliga och spekulativa.

Min erfarenhet av kvinnligt ledarskap i byggbranschen är god.  Jag märker att organisationer blir mer dynamiska av ett jämställt chefskap.

Jeanet Corvinius, Skanska:

Jag behandlar inte mina medarbetare olika utifrån kön, men är övertygad om att det finns skillnader mellan hur vi uppfattas och agerar beroende på olika situationer. Det beror i sin tur på beteenden och uppfostran i uppväxten där vi bara kan konstatera att vi behandlas lite olika även i dag.

Jag är övertygad om att många män är duktigare på att ifrågasätta mandat, delegat och gränsdragningar och därmed stoppar en del tokigheter. Många kvinnor, men även en del män, behöver bli bättre på detta. Ingen chef i världen kommer självmant minska arbetsbelastning eller reducera medarbetargrupper om det inte påtalas eller visas gynna verksamheten på andra områden som t.ex. en bättre arbetsmiljö och därmed lägre sjukskrivningstal. En viss förflyttning av detta kan vi redan se idag i privatlivet, där det inte är självklart längre att kvinnan hämtar barn på dagis, lagar mat, tvättar etc.  Inom detta område har många kunnat notera fördelarna med en jämnare fördelning mellan män och kvinnor. Kvinnan behöver inte vara ”duktigare eller effektivare” än mannen för att vara en bra förälder. Detsamma gäller väl i rollen som chef eller ledare, i alla fall för mig. 

Berättat för: Pamela Collin

Vad tycker du som man om detta med manligt och kvinnligt ledarskap? Hör gärna av dig med dina synpunkter till pamela.collin@telia.com eller kommentera här nedan och/eller på Byggchefernas Facebooksida. 

En sommarhälsning från vår ambassadör Catharina Holmström, Distriktschef Skåne, Peab Byggservice AB 

Cowboy eller Prinsessa, måste man välja?!

När jag var liten var min största idol Zeb Macahan, jag ville va Zeb, gå som Zeb, klä mig som Zeb men framför allt, jag ville komma inridandes i sista sekund och rädda alla för att en stund senare rida tillbaks ut i den stora vildmarkens ovisshet. Zeb symboliserade frihet och hjältemod för mig och jag ville ha båda!

Min mamma är en beundransvärd, stark och klok kvinna. I slutet av 60-talet när det fortfarande var mer ovanligt än vanligt att kvinnor gjorde karriär började hon sin. Jag blev lämnad hos dagmamma när jag var sju månader och jag och min lillasyster var ofta först på mornarna och sist hem eftersom Pappa också jobbade mycket och reste utomlands nästan varje vecka under många år.

Jag och min syster är i dag två fullständigt normala tjejer och mig veterligen har vi inte tagit någon skada av våra långa förskoledagar, vi blev tvärt om två självständiga, trygga individer. Jag hoppas att vår mamma aldrig har haft dåligt samvete för att hon valde både familj och karriär, för om hon inte gjort det valet tror jag inte jag varit den jag är i dag!

Min mamma visade mig nämligen att det inte är könet som avgör vad man kan göra eller bli i livet, det är bara du själv som bestämmer! Jag spelade fotboll som ung, körde moppe som jag trimmade ihop med grabbarna, föredrog utelek med kojbygge framför docklek och kanske var det redan då jag lärde mig hävda mig i grabbarnas värld.
Men jag ska inte förneka att Barbie var fascinerande med alla sina fina kläder och skor. Mode har alltid intresserat mig, hår, smycken och make up.

Så hur hänger det ihop?? Jakt, motorcykel, mekande och pumps, make up och långklänning?! Varför i hela friden ska man behöva välja?! Allt har sin plats och jag njuter av att kunna växla mellan att på dagen sitta i ett jakttorn och få fälla ett vackert djur som flås och hänges upp och på kvällen svida om och gå på fest i högklackat och med glittriga naglar.

Jag är inte feminist, jag tycker bara att alla är lika bra. Män och kvinnor har olikheter men jag värderar dem inte, tycker bara att olikhet för det mesta är bra, det skapar dynamik. Jag är medveten om att det finns djupt rotade föreställningar och fördomar om både kvinnor och män och jag vet att det inte varit rättvist och att det fortfarande inte är det. Jag hoppas att alla pappor som vill ska får vara med sina barn och att alla kvinnor som vill göra karriär på ett eller annat sätt ska få göra det på lika villkor som män. Jag hoppas att kvinnors sjukdomar ska tas på samma allvar som mäns, att brott begångna mot medmänniskor döms lika oavsett vem offer och gärningsman/kvinna är. Men jag tycker det är bättre att blicka framåt än att peka bakåt, historien ska vi inte glömma men den är just det, historia.

Låt oss istället se åt goda förebilder bland våra medmänniskor och bestämma oss för att från och med nu så ska vi göra rätt, öppna våra sinnen och tänka nytt, fritt. Inte döma andra för att de väljer att göra något annorlunda med sitt liv än vi själva valt att göra. Då kanske du tänker, lätt för dig att säga som lyckats, men jag är inget speciellt, kan jag så kan du.

Jag är stolt över mitt liv och det jag åstadkommit så här långt. Jag är stolt över mina vänner och det som de gjort även om de valt något helt annat än jag. Det enda jag hoppas är att de valde det som de verkligen ville och att de precis som jag inte ångrar något!

Låt dig inte sättas in i ett fack, låt ingen begränsa dig. Vill du vara bankchef på dagen och drag queen på kvällen så fine, gör det!
Vill du vara cowboy på dagen och prinsessa på kvällen så kör! Det går alldeles utmärkt, jag vet för jag är det!

Sommarhälsningar!

//Zeb alias Catha

Ett företags värderingar samt möjlighet till flexibla arbetstider är styrande när kvinnliga chefer ska välja arbetsgivare. Lönen är inte lika avgörande som för män där också statusfaktorer som titel, löneläge och företagets rykte spelar större roll. Det visar en ny rapport, ”Stjärnkraft”, där 2000 kvinnliga chefer svarat på frågor.

– Men för den skull ska man inte tro att kvinnor inte tycker att lönen har betydelse. Om man vill få kvinnor att stanna på företaget är karriärutveckling viktigt och då spelar lönen stor roll, säger Anna Stenberg, vd och grundare på Women Executive Search som tillsammans med Kairos Future står bakom rapporten.

Kvinnor har alltjämt huvudansvaret för hem och bar,n vilket  sannolikt förklarar att kvinnliga chefer värderar flexibla arbetstider så högt på skalan. Av rapporten framgår att hela 80 procent av de tillfrågade kvinnliga cheferna anser att  de är projektledare i hemmet och den som ser till att saker blir gjorda. Motsvarande siffra för män är 30 procent.

Frågor kring jämställdhet på arbetet visar också att det är ett eftersatt område. På frågan ”Har du någonsin blivit diskriminerad på grund av kön i arbetslivet?” svarar drygt hälften av kvinnorna ja och närmare 40 procent uppger att det har inträffat flera gånger. Att inte bli tagen på allvar och att bli utesluten från inofficiella möten är exempel som omtalas i rapporten. Även trakasserier nämns som exempel.

Men kvinnliga chefer har gott självförtroende och är medvetna om sitt eget värde. Precis som männen siktar de mot toppen. Av de 2 000 kvinnliga cheferna som deltog i undersökningen har 25 procent nått den högsta nivån inom sin organisation. Av den resterande delen har drygt 40 procent ambitionen att nå högst inom sin organisation.

– Det är ett spännande resultat eftersom det slår hål på myten om att kvinnor inte vill bli chefer. Många företag använder ju det som bortförklaring och säger att det inte går att hitta kvinnor som vill bli chefer, säger Anna Stenberg till Tidningen Arbetsliv.

Text: Pamela Collin

Källa: tidningen Arbetsliv samt rapporten Stjärnkraft som går att beställa på:

http://www.kairosfuture.com/se/publikationer/rapporter/stjarnkraft/

Tre kvinnor – samtliga medlemmar i Byggchefernas styrelse och med ett antal år i byggbranschen – på plats i Ledarnas hus för ett samtal om vad som behöver göras för att fler kvinnor ska välja byggbranschen, vilja stanna kvar och inta fler ledande positioner. Är kanske kvotering en nödvändig metod?

Yvonne Stenman, 54 år, byggnadsingenjör, drygt 30 år i yrket, sedan 2000 projektinköpare i Skanska.

Jeanet Corvinius, 34 år, högskoleingenjör, tio år i yrket, projektchef Skanska sedan 2011.

Dastan Media Ringlund, 32 år, byggprojektledare på Göteborgs Stad Lokalförvaltningen.

Från vänster: Dastan Media Ringlund, Yvonne Stenman, Jeanet Corvinius.

Hur ska man få fler kvinnor att söka sig till byggbranschen?

Yvonne: – Det handlar om att ändra attityder, att få kvinnor att inse att det är en spännande bransch med intressanta utmaningar och spännande karriärvägar. Byggbranschen är oerhört mångfasetterad med möjlighet att utveckla sig och skapa värden till nästkommande generationer. Man har stor möjlighet redan direkt efter sin utbildning att arbeta med ledarskapet, vilket är unikt för vår bransch

Jeanet: – Det är också viktigt att tala om alla fördelar som finns med att arbeta i den här branschen, att det är superroligt ute på projekten. Man har stort ansvar både vad gäller ekonomi, personal och arbetsmiljö. När jag frågar kvinnliga praktikanter vad de vill göra blir ofta svaretatt de inte vill vara ute i produktionen på byggena, mitt i verksamheten, de vill hellre vara på ett kontor som arkitekt. Och det gäller även en hel del killar. Deras syn är att det är där man formar projekten, men så är det ju inte. Så det handlar mycket om att få fler kvinnor att förstå mer om yrket.

Dastan: – Man måste bearbeta både yngre kvinnor och män i ett tidigt skede, innan de gjort valet till högskolan. Vi måste bli bättre på att marknadsföra branschen på skolorna via de programansvariga för det finns mycket fördomar om att byggbranschen är hård och tråkig och inget för tjejer. Vi måste berätta hur det fungerar numera, och för de som redan är inne i branschen måste det skapas rätt förutsättningar. Det gäller bland annat lön och ansvar och att se till så att de unga inte missgynnas.

Vad gör du personligen för att förmå fler kvinnor att söka sig till byggbranschen och har du möjlighet att påverka rekryteringen?

J: – I min roll som ambassadör för Byggcheferna är jag ganska ofta ute på skolor och berättar om hur intressant den här branschen är. Det häftiga är att det är ett bygge. När det gäller själva rekryteringen kan jag påverka, men dessvärre är det få kvinnor som söker …

D: – Jag är också mycket ute bland studenter och talar om rollen, att det inte bara handlar om hjälmar, overaller och en grabbig attityd utan jag försöker lyfta hela kedjan i ett byggprojekt från början till slut och utgår då ifrån hur min egen arbetsgivare och arbetsplats fungerar där vi har med oss mångfaldsaspekten vid alla rekryteringar och upphandlingar.

Y: – Jag pratar mycket med ungdomar och studenter och deltar när Byggcheferna värvar medlemmar. Det är ett ständigt påverkandearbete som jag bland annat kan ägna mig åt via min plats Ledarnas förbundsstyrelse.

Har attityderna gentemot kvinnor i byggbranschen förändrats något under den tid du har varit verksam?

Y: – Verkligen! När jag hade mitt första sommarjobb på ett bygge på 70-talet i norrbotten var det en snickare som sa: ’Vad ska du göra på byggen med dina små händer?’. Idag är det inte accepterat att medarbetare håller på med härskartekniker, men är man ensam kvinna på exempelvis ett möte kan man känna sig lite utsatt av de manliga hierarkierna. Fler kvinnor stärker det man säger. Jag tycker nog att jag alltid har blivit accepterad för jag har själv satt den nivån.

D: – Det känns som vi går mot bättre tider. Det är bra att Sveriges Byggindustrier, Byggcheferna och Ledarna arbetar för en större mångfald och ökad jämställdhet i branschen, att man tar frågorna på allvar och verkligen har viljan att förbättra.

J: – Det har skett en förändring i den äldre generationen under de tio år jag har varit med, men i åldern upp till 45 har det blivit tuffare och mer konkurrensutsatt och det kan man känna som kvinna. Yngre män i karriären kan faktiskt vara lite njugga gentemot kvinnor på grund av konkurrens när det gäller kompetensen, där många kvinnor idag är väl så kompetenta. Jag tycker denna attityd, som är vanligare bland yngre män, faktiskt är väldigt tråkig, även om män som är tillräckligt kompetenta och litar på sig själva i allmänhet inte är till något problem för kvinnor som vill fram.

Har du något konkret förslag för att uppnå en förändring, som exempelvis kvotering?

D: – Man måste lyfta styrkan och fördelarna med att ha mångfald i en grupp, påverka genom fakta och kunskap om hur en grupp fungerar och visa på de ekonomiska fördelar som en blandad gruppsammansättning ger. Jag tror på människans ambition, har du det kommer du vidare. Jag som kvinna skulle inte vilja vara kvoterad utan jag vill komma vidare på min ambition och kompetens. Men OM det visar sig att det inte räcker med information, och vi har prövat allt men ändå inte uppnår en bättre jämställdhet och blandning av kön, så kanske kvotering är enda utvägen. Jag har talat med många kvinnor som anser att om utvecklingen går så här långsamt måste vi börja med kvotering för att vi kvinnor ska få samma möjligheter.

J: – En som är duktig i sitt arbete förstår att olikheter är en fördel och kan se att man inte plockar in en kvinna för att hon är kvinna utan för att gruppen ska fungera optimalt. Risken med kvotering är att det leder till ännu mer ifrågasättande än den vi redan dras med: ’Är du här för att du är tjej eller för att du är kompetent?’. Så jag är lite rädd för bakslag om vi får en lagstadgad kvotering. Det måste göras med finess, via ett medvetet tänk och information om att blandning är bra. Marknaden kommer inte ha råd att negligera kompetenta kvinnor bara för att män hittar större likhet i sin egen grupp vid rekrytering. Men branschen måste definitivt ta sig i kragen, har vi inte fått in fler kvinnor på högre poster i en framtid har vi inget val. Men det blir en tuff övergång för oss kvinnor som är i branschen idag, vi kommer bli än mer ifrågasatta.

Y: – Kvotering är enda sättet att skaka om rejält. Kvinnor är bättre utbildade och har högre betyg, så redan idag har vi faktiskt ett slags omvänd kvotering, det vill säga antalet kvinnor på chefspositioner borde vara betydligt fler. Det gäller att slå igenom glastaket. Kvinnor måste upp på de högsta positionerna, först då får vi totalt sett fler kvinnor i ledande befattningar. Att arbeta för kvotering är att skaka om manssamhället. Det handlar om att män måste börja titta sig omkring i sin egen organisation, ta krafttag och börja bjuda in kvinnor till styrelser. Idag är det mer ”naturligt” för män att rekrytera män. Men det är en resa …

Vad är det svåraste när det gäller attityder och inställning?

J: – Jag har varit med om att en entreprenör sa till en kvinnlig projektingenjör att hon skulle sätta på kaffe före mötet, och sådant skapar väldigt dåliga förutsättningar för ett möte och projekt. Jag tror på ett slags ”medveten” kvotering som bygger på sunt förnuft, alltså en medvetenhet om att en grupp fungerar bäst om den är blandad på flera sätt: kompetens, ålder, kön, bakgrund.

Y: – Det är männen själva som måste sluta att använda sina spegelbilder vid rekrytering. Det är en process som handlar om att vi måste få in olikheter. I dag finns en osynlig spindelväv – en dold kultur som gör det svårare för kvinnor att komma in.

D: – Det är svårt att göra sig av med invanda mönster, det sitter i väggarna. Så att få en till en förändring på individnivå ställer mycket höga krav på dem i ledande positioner.  Arbetets omfattning är helt beroende av vilka invanda mönster som skall brytas samt medarbetarna uppfattning och samarbetsvilja i frågan.

Hur ser byggbranschen ut om låt säga 20 år när det gäller andelen kvinnor, attityder och förhållningssätt?

Y: – Den bedrövliga utvecklingen på yrkesarbetarsidan med ett fåtal kvinnor kommer dessvärre inte se så annorlunda ut, tror jag. På tjänstemannasidan kommer vi vara uppe i 35-40 procent även om målet givetvis är en fullständigt jämn fördelning. Attityderna har förhoppningsvis förändrats i rätt riktning så att fler kvinnor känner att de är välkomna och vågar satsa på att nå även toppositionerna.

J: – Tyvärr kommer vi inte vara helt framme, möjligen med en lagstiftad kvotering, men det vill jag som sagt helst slippa eftersom jag tror det blir en väldigt tuff resa för oss som är verksamma i branschen nu.

D: – Jag tror och hoppas att det blivit så mycket mer jämställt ur flera olika perspektiv såsom etnicitet, ålder, kön osv. Så länge det finns människor som arbetar för detta, annars så självklara, förhållningssätt så kommer vi att möta en bygg- och fastighetsbransch som har samhällsnyttan som första prioritet.

Hur ser du på Byggchefernas machokampanj?

J: – Allt som belyser det som måste åtgärdas och förändras är jättebra. Det är vår skyldighet som organisation att påverka, det är äkta medlemsnytta! Allt sänder ju signaler så det gäller att ha frågan om mångfald i bakhuvudet hela tiden. Därför blir man ledsen när en mässa som Nordbygg inte hade tänkt igenom de signaler som sändes ut där när det gällde en del aktiviteter. Det var faktiskt smått parodiskt.

D: – Kampanjen, som är känd som #SCHYSSTBYGGE, har varit mycket lyckad och givande för branschen.  Nuläget är identifierat och problemet är uppmärksammat.  Men nu måste vi jobba med hur vi ska gå vidare. Nästa steg i vårt arbete kommer att handla om hur vi ska bearbeta och förändra den kultur som medför kompetensbortfall. Som ett led i det arbetet har ett så kallat Advisory Board (rådgivande panel) öppnats.

Y: – Machokampanjen har fått upp ögonen på många –  både kvinnor och män  –  och det är verkligen bra! Fler har börjat tala om vikten av förändrade attityder.

Text: Pamela Collin 

Foto: Börje Hammarström

Läs också

Kalla fakta om andelen kvinnor i byggbranschen