Stora summor pengar, attraktiva varor och tjänster samt byggprojektens många led gör att samhällsbyggnad är särskilt utsatt när det kommer till korruption. Sedan lång tid handlar de allra flesta mutbrottsdomar i Sverige om byggbranschen, förra året ökade de med 100 procent. Många gånger rör det skattemedel och offentlig byggnation vilket gör problemet angeläget för alla.
Byggchefernas medlemmar vittnar om att det krävs en mycket tydlig rågång mot allt som kan likna korruption för att fungera som chef i branschen. Det är lätt att hamna i ett beroende som gränsar till kriminalitet. Aktörer med olika mycket våldskapital kan locka med mutor som sedan medför att du hamnar i en okontrollerbar gisslansituation med direkta personhot.
Ofta handlar det om byggprojekt som är under tidspress. En underentreprenör som inte har kontrollerats tas in som i sin tur lurar in svart arbetskraft på arbetsplatsen. Det är en otäck insikt att man på ett vanligt chefsjobb i Sverige kan behöva hålla organiserad brottslighet stången.
Vi som är branschens chefer vill göra rätt. Vi vill ta ansvar till exempel genom att rapportera oegentligheter.
Men faktum är att fyra av tio chefer inom samhällsbyggnad rapporterar att anställda och cheferna själva inte kan anmäla misstankar om korruption utan att riskera problem för egen del. Det visar en färsk Novus-undersökning bland branschens chefer. Det kan vara för att det helt saknas ett visselblåsningssystem eller för att chefer inte känner till om det finns. Det kan också vara för att den man förväntas anmäla oegentligheter till är en chefskollega det vill säga inte alls ett konfidentiellt system utan risk för repressalier.
Om inte ens cheferna kan eller vågar visselblåsa kan vi vara ännu säkrare på att deras direktrapporterande medarbetare inte gör det.
Ett säkert visselblåsningssystem är grunden för ett korruptionsfritt samhälle. Det borde vara en självklarhet efter årtionden av problem med korruption och ett närmast oändligt antal granskande rapporter. Ändå är det inte det.
Därför behövs samhällets engagemang. Det gäller i det korruptionsförebyggande arbete som finns mellan den offentliga beställarsidan och branschens företrädare. Det gäller också genom att införa tydliga krav på trygga och anonyma kanaler för visselblåsare.
Mycket talar för att det så kallade visselblåsardirektivet från EU innebär att det blir obligatoriskt för myndigheter, kommuner och företag med fler än 50 anställda att inrätta visselblåsningssystem och att dessa garanterar visselblåsare konfidentialitet.
I vår ska regeringens särskilda utredare föreslå hur direktivet ska genomföras i svensk rätt.
Byggcheferna uppmanar riksdag och regering att skyndsamt fatta beslut i ärendet. Så att vi på allvar kan skapa den transparens som är nödvändig för att utrota mutor i vår samhällsviktiga bransch.
Kajsa Hessel, ordförande Byggcheferna
Denna debattartikel publicerades i Dagens Samhälle den 16 september 2019.