Byggbranschen toppar statistiken för mutor och korruption.
Den 20 februari föreläser Natali Phalén om vad vi kan göra åt problemet.
– Återkommande bland mutbrott är ganska vardagsnära mutor, säger hon. Det kan ge svåra konsekvenser för personerna som är involverade i dem.
Natali Phalén är generalsekreterare på Institutet Mot Mutor (IMM), en ideell organisation som bildades 1923. I samband med Etiska Rådets årsmöte i Stockholm föreläser hon bland annat om dokumentet ÖMK – Överenskommelse för att motverka mutor och korruption – och hur det kan underlätta för dig som är chef inom samhällsbyggnad.
– Det unika är att det är en överenskommelse mellan både beställarsidan och leverantörssidan, säger Natali Phalén. Tanken är dels att stärka förtroendet för en bransch där vi vet att det förekommer en hel del oegentligheter eller misstankar om det, dels att skapa tydliga ramar som man inom branschen kan agera utifrån.
Varje misstanke om muta urholkar förtroendet och det är bland det viktigaste vi har i vårt samhälle.
Hur stort är problemet inom samhällsbyggnad?
– Det är jättesvårt att svara på. När man pratar om mutor och korruption generellt är mörkertalet väldigt stort. Det vi kan mäta är det som kommer upp till ytan. Där kan man konstatera att bygg- och anläggningsbranschen sticker ut en hel del.
Varför är det så?
– Det finns ett antal olika förklaringsmodeller. Dels rör det sig ofta om stora projekt där det finns mycket pengar. Det finns också många kontaktytor mellan det privata och det offentliga. Den gränsytan är en riskzon för korruption, framför allt för att toleransnivån skiljer sig mycket mellan den offentliga och privata sfären. Det finns också projekt med många olika leverantörsled, vilket kan förhindra insyn, transparens och kontroll. Branschen har en hel del karaktärsdrag som gör den särskilt sårbar ur ett korruptionsperspektiv.
Upplever du att problemet växer eller minskar?
– Jag upplever att medvetenheten ökar. Det kan leda till en känsla av att problemet växer, för att det kommer fram i fler mediegranskningar och man ser fler situationer. Det behöver inte vara den logiska slutsatsen, utan kan handla om att vi börjar få upp mörkertalet till ytan. Om det är så är det snarare positivt.
Vilka är de vanligaste fallen av mutor och korruption?
– Återkommande bland de svenska mutbrotten är ganska vardagsnära mutor. Rabatter på produkter från leverantörssortimentet. Representation som är alldeles för stor. Middagsbjudningar. Sportarrangemang.
Är det så farligt då?
– Det enkla svaret är ja. Varje misstanke om muta urholkar förtroendet och det är bland det viktigaste vi har i vårt samhälle. I förhållande till lagen om offentlig upphandling är det superviktigt att arbetet utförs utan påverkan. När korrupta inslag eller mutor påverkar beslut går man bort ifrån affärsmässigheten och låter andra perspektiv styra. Alltid till en högre kostnad i slutänden. Det handlar om att skattemedel ska användas på rätt sätt. När det gäller mutor ska man också komma ihåg att det bryter mot brottsbalken. Det kan ge svåra konsekvenser för personerna som är involverade i dem.
Vad kan jag göra i vardagen för att motverka problemet?
– Det viktigaste är att prata om det och lyfta frågan. Ha diskussioner på din arbetsplats: ”Vad är det här med korruption? Hur beter vi oss på ett etiskt och schyst sätt? Vilka situationer kan vi hamna i och hur ska vi hantera dem?” Att vara transparent och göra sig medveten. Det är det enklaste och första steget.