Att ditt företag ska behandla alla rättvist är lagstadgat.
Om någon utsätts för diskriminering kan det bli lika kostsamt som pinsamt.
– Varje enskild arbetsgivare har alltid ett stort ansvar, säger advokaten Liselott Fröstad.
Syftet med diskrimineringslagen är att främja lika rättigheter och möjligheter för alla, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Det är varje arbetsgivares skyldighet att dessa krav uppfylls. Personer som blivit diskriminerade har enligt lagen rätt till ersättning.
– Diskrimineringsersättningen består av både en reparativ och en preventiv del, säger advokaten Liselott Fröstad. Det betyder att det inte räcker med att kompensera arbetstagaren för kränkningen, utan beloppet ska även ge en viss avskräckande effekt. Det största beloppet som jag känner till har Attunda tingsrätt dömt ut. En civilekonom som hade diskriminerats på grund av Aspergers syndrom dömdes till att få totalt 175 000 kronor i ersättning.
Liselott Fröstad är delägare av advokatbyrån AG Advokat och har suttit i juryn för Årets byggchef. Hon konstaterar att det inte spelar någon roll om lagbrottet sker medvetet eller oavsiktligt.
– En arbetsgivare måste känna till sina skyldigheter, säger hon. I fråga om till exempel bristande tillgänglighet måste arbetsgivaren se till att verksamheten ska vara tillgänglig även för en person med funktionsnedsättning. Även oavsiktliga förfaranden kan alltså vara diskriminerande. Det är effekten av beteendet som är avgörande.
Vad ska man göra om man blivit diskriminerad?
– Min rekommendation är att vända sig till facket. Enligt lagen har facket rätt att företräda sina medlemmar i diskrimineringsärenden. Om facket inte vill företräda en kan man i stället bland annat göra en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Det kan vara svårt att bevisa att man har utsatts för diskriminering, samtidigt som juridiska processer är kostsamma. Hur ska man tänka kring det?
– Diskrimineringslagen innehåller bestämmelser som ska underlätta processen för den som upplever sig ha blivit diskriminerad. Det räcker att påvisa omständigheter som ger anledning att anta att diskriminering har förekommit. Sedan är det upp till svaranden, ofta arbetsgivaren, att bevisa motsatsen för att inte bli fälld.
Vilken sorts diskriminering är vanligast inom byggföretag?
– Generellt har byggbranschen förknippats med en osund machokultur, så det ligger närmast till hands att det är könsdiskriminering. Men även om våra byggen fortfarande har ojämn könsfördelning är det lite missvisande, tycker jag. Många företag jobbar väldigt aktivt med diskrimineringsfrågor. Acceptansen och mångfalden har utvecklats åt rätt håll. Samtidigt är det farligt att blunda för de problem som finns. Vi får inte sluta med det aktiva arbetet.
Har du upplevt dig bli diskriminerad? Som medlem i Byggcheferna kan du få stöd från Ledarna. Kontakta förbundets chefsrådgivare på 020-987 11 11.