Positivt läge för byggindustrin men brist på arbetsledare

– Att Euroområdet håller på att vakna ur sin långa dvala är viktigt för Sverige och ger optimistiska förväntningar för byggsektorn. På hemmaplan är det hushållen som driver på den positiva utvecklingen, osäkerheten börjar släppa, reallönerna stiger, sparandet är rekordhögt och efterfrågan på nya bostäder ökar, sa Johan Deremar, nationalekonom på Sveriges Byggindustrier.

Det framgick vid dagens pressmöte där Sveriges Byggindustrier presenterade årets första konjunkturrapport.

Nästa år väntas aktiviteterna inom infrastrukturområdet öka och det är betydelsefullt för branschens totala utveckling. Investeringsvolymen 2015 beräknas slå den tidigare högsta noteringen från 2007. Men de regionala variationerna är stora. I de nordligaste delarna av landet är aktiviteten hög vilket hör samman med satsningarna inom gruvnäringen som genererar investeringar i bl.a. lokaler och infrastruktur. Stockholm och Mälardalsområdet har också en positiv utveckling vilket beror på ett ökat bostadsbyggande och ett antal infrastruktursatsningar.  Däremot halkar byggandet i Skåne och en del regioner inåt landet efter.

– Företagen ser optimistiskt på framtiden och det som lyfter förväntningarna är flerbostadsbyggandet vilket bl.a. baseras på antalet beviljade bygglov som pekar uppåt, säger Johan Deremar.

Men nybyggnadsinvesteringarna kommer att plana ut nästa år och när det gäller ombyggnadsinvesteringarna har de börjat röra på sig, men ökningen är svag. För investeringarna i lokaler kan man se en liten, men dock, återhämtning.

På anläggningssidan är det fortfarande i den privata sektorn som investeringar sker med en förväntad ökning på sju procent i år, medan sorgebarnet – när det gäller anläggningar – alltjämt är den offentliga delen. Där spås fortsatt nedgång under 2014 med fyra procent.

Enligt prognosen förväntas de totala bygginvesteringarna öka med fem procent under 2014 och plana ut under 2015 då den förväntade ökning förmodas ligga på två procent.

Brist på arbetsledare kan äventyra uppgång

Med en investeringsökning på fem procent i år och två procent nästa år spås sysselsättningen (arbetare och tjänstemän i byggsektorn) öka med 1,7 procent i år och 1,3 procent 2015. Att inte uppgången blir större förklaras med att den ökande efterfrågan kommer att tas om hand genom fler arbetade timmar för befintlig personal. Det kommer alltså att dröja med nyanställningar. Men att sysselsättningen inte förmodas öka mer beror också på rekryteringsproblem, framförallt på arbetsledarsidan och inom specialistyrkesområdet.

– Generationsväxlingen är ju i stort sett avklarad, så det är inte längre problemet. Problemet handlar istället om att hitta tillräckligt erfaren personal att sätta på de viktiga produktionschefsbefattningarna. Här står byggbranschen inför ett stort problem. Man har inte vaknat i tid. De erfarna har gått i pension och de yngre, som är tänkta att fylla dessa luckor, har inte varit ute i produktion tillräckligt länge, säger Lars Bergqvist, ordförande i Byggcheferna.

– Det kommer att bli slagsmål om den här kompetensen för det är ont om tillräckligt erfarna talanger ute produktionen. Och kan man inte lösa det här problemet riskerar branschen att inte klara av konjunkturuppgången. Det medför risk för dålig kvalitet i byggandet vilket i sin tur kan påverka lönsamheten i negativ riktning, betonar Lars Bergqvist.

Ola Månsson, vd för Sveriges Byggindustrier, menar att problemet med kompetensförsörjningen på arbetsledarnivå är ett faktum, men att industrin kommer tvingas att lösa det.

– Dels kommer man se till att medarbetare snabbare får växa in i ledande befattningar, dels kommer rekryteringen från andra länder att öka. Dessutom kommer man att genomföra extra utbildningssatsningar och stötta skolor med relevanta utbildningar.  Det är företagen själva som måste lösa problemen och man kommer försöka se till att hålla kvar kompetens högre upp i åldrarna. Det är faktiskt alltfler som arbetar kvar i byggindustrin även i hög ålder. säger Ola Månsson.

Text: Pamela Collin

Följ oss på
sociala medier