De senaste årens lågkonjunktur har lett till att 20 procent av byggcheferna funderar över sin framtid i branschen. Bland kvinnliga och yngre chefer är siffran 27 respektive 25 procent. Konjunkturen har dessutom slagit hårdare mentalt mot chefer på mindre företag, det visar Byggchefernas nya rapport “Leda i krisen”.
Byggcheferna tar regelbundet tempen på samhällsbyggnadsbranschen. Under två års tid har de undersökt hur byggkrisen och lågkonjunkturen påverkat deras medlemmar och de företag de arbetar på.
– Vår undersökning visar att lågkonjunkturens påverkan på samhällsbyggnadsbranschens chefer är stor. För oss är det också viktigt att blicka bortom siffrorna. Bakom dem döljer sig berättelser om kollegor som fått lämna och om arbetslag som blivit färre och fått bära tyngre bördor, säger Jeanet Corvinius, ordförande i Byggcheferna.
De viktigaste slutsatserna ur rapporten “Att leda i kris” är:
- Nästan hälften (44%) av byggcheferna uppger att deras arbetsplats behövt säga upp medarbetare på grund av konjunkturen.
- En tredjedel (33%) känner fortfarande stor oro för fler uppsägningar.
- Anställda på mindre företag känner sig mer mentalt påverkade än andra. De tillsammans med kvinnliga och yngre chefer tvekar också mest inför sin framtid i branschen.
- Nästan sex av tio (59%) anser att regeringen borde ha gjort mer för att lindra krisen. Endast 8 procent tycker att regeringens åtgärder har varit tillräckliga.
Kanske mest oroande för framtiden är vad som händer med människors vilja att stanna i branschen. Totalt 20 procent av de svarande funderar på sin framtid i byggsektorn, och bland kvinnorna är siffran hela 27 procent. Det är särskilt allvarligt eftersom branschen redan har utmaningar med att attrahera och behålla kvinnor i byggyrken. Att denna grupp tvekar över sin framtid i branschen riskerar att motverka det jämställdhetsarbete som gjorts. Detsamma gäller yngre byggchefer (25%).
– Många minns 90-talskrisen då en hel generation försvann ur samhällsbyggandet. Branschen tappade många värdefulla och duktiga medarbetare som vi hade behövt då och som vi fortfarande hade behövt idag. Den erfarenheten har satt spår och vi vill inte uppleva samma baksmälla en gång till, säger Jeanet Corvinius.
Samtidigt finns det tecken på motståndskraft. En växande andel säger att konjunkturen inte påverkar deras mentala hälsa. Allt färre tror dessutom att det ska ta mer än ett år för branschen att återhämta sig, vilket kan betraktas som tecken på optimism och att samhällsbyggnadsbranschen går en ljusare framtid till mötes.
– Det finns arbetsplatser där man lyckats hantera läget genom att skapa trygghet, ha öppna samtal eller fördela om arbetsuppgifter när förutsättningarna förändras. Det är viktiga lärdomar värda att lyfta fram och sprida, avslutar Jeanet Corvinius.