Denna webbplats använder cookies för att ge dig den bästa användarupplevelsen.

Genom att fortsätta ger du oss tillåtelse att lagra cookies. Läs mer om cookies

Fortsätt

Företagen bär ansvaret för den dyra byggproduktionen

Andreas Bergström och Sara Davidsson på tankesmedjan Fores skriver i Dagens Samhälle den 24 april att vi måste hitta billigare och mer effektiva sätt att bygga bostäder på. Byggcheferna, med 17 000 medlemmar, är helt överens om det.

Visst är det bra om politiken röjer hinder för denna utveckling. Men Fores missar fullständigt branschens eget ansvar. Och det ansvaret är stort.

Enligt en rapport från Boverket i december 2018*, ligger de fastighets- och samhällsekonomiska kostnader som orsakas av fel, brister och skador i byggsektorn på över 100 miljarder kronor om året. Det motsvarar enligt myndighetens egna beräkningar minst 11 000 nya bostäder om året.

Rapporten är inte den första. Många olika satsningar har gjorts genom åren för att komma till rätta med problemen, men uthållighet har saknats skriver Boverket i rapporten. Redan 2007 konstaterade Svensk Byggtjänst att bristande kommunikation i byggprocessen fördyrar byggprojekt med cirka 22 miljarder. De konkreta merkostnader som bristerna ger upphov till utgjordes av tilläggsarbeten och korrigeringsarbeten pga felaktig information eller missförstånd.

2014 gjordes en uppföljande rapport som pekade på att problemet kvarstod och med det årets volym hade det vuxit till motsvarande 32 miljarder kronor per år.

Det är alltså inte ett nytt problem, ändå händer inget. Kan det vara för att det, som Boverket konstaterar, kostar för lite att göra fel för den som orsakar ett fel? Att det saknas incitament att komma till rätta med slöseriet? Det handlar alltså om hur vi styr och leder byggprocesser.

Byggproduktion är personalintensiv verksamhet. I ett byggprojekt samlas upp till sju led av underentreprenörers medarbetare för att samarbeta. Effektiva team skapas när människor kommer samman och spelar efter samma spelregler. Men i ett byggprojekt finns inte en ledningsgrupp, en företagskultur och en uppsättning spelregler, som håller ihop människorna, utan upp till sju olika.

Det innebär att ingen tar ansvar för helheten. När ingen ser till helheten går effektiviteten förlorad; det är alltid något som fattas, alltid någon del som inte passar.

Boverket pekar i sin rapport tydligt på orsaker som handlar om hur vi leder de personella resurserna i byggproduktionen:

  • Tidsbrist och bristande kompetens eller resurser inom den egna organisationen
  • Bristande motivation i produktionsskedet
  • Brister i erfarenhetsåterföringen

Kunskapen om hur man ska bygga finns, men det är svårt att få berörda aktörer att tillämpa den skriver man. Återigen exempel på att det handlar om brister i styrning och ledning.

Byggchefernas medlemmar ställs dagligen inför konsekvenserna av dessa brister; ett vansinnigt resursslöseri i ett Sverige i skriande behov av bostäder.

Därför uppmanar Byggcheferna nu företagen i sektorn och myndigheten att i samarbete ta tag i orsakerna till byggfel. Forskningsresurser finns men svensk byggforskning har inte nödvändig tillgång till nationell statistik för att på egen hand utforska problemen. Genom att närmare kartlägga och undersöka styrning och ledning av byggproduktion kan vi på allvar komma till rätta med brister som kostar samhället miljardbelopp och tusentals förlorade bostäder varje år.

Kajsa Hessel, ordförande Byggcheferna

*Boverket, december 2018, Kartläggning av fel brister och skador inom byggsektorn

Publicerad 2019-04-26 i Nyheter

Följ oss på
sociala medier