Stoppa machokulturens verktygslåda gör succé. Med uppmaningen att prata så alla kan lyssna innehåller den domarkort, munförseglande tejp och en film där barn citerar byggjobbare.
På företag och skolor vållar den både debatt och skratt.
– Det här är ofta stora och viktiga frågor i företagsledningar, men de slår sällan igenom nere på montörsnivå. Därför är det optimalt att kampanjen kommer från både Byggnads och Byggcheferna, säger yrkesläraren Jörgen Lindström.
Det är inte bara byggbranschen som behöver Stoppa machokulturen. Anders Stålnäbb jobbar i stål- och metallindustrin, som skyddskoordinator inom kallvalsverket på SSAB i Borlänge. Han var tidig med att beställa verktygslådan till sig själv och sina medarbetare.
– Ett fantastiskt välkomnande har den fått, säger han. Många tycker att det är ett otroligt bra material. En väldigt berörande film. Vi har överlag haft mycket arbete med vår organisatoriska och sociala arbetsmiljö på SSAB i Borlänge, men när det gäller samtalsklimatet har vi haft ett glapp. Samtidigt kommer det på tal vart man än vänder sig. Då passade det som hand i handske att införliva den här lådan i vår verksamhet.
Anders Stålnäbb, Jörgen Lindström och Niklas Melin har beställt Stoppa machokulturens verktygslåda till sina arbetsplatser.
Anders Stålnäbb tror att hans bransch är minst lika präglad av tuff jargong som byggsektorn:
– Det finns många arbetslag där människor mår dåligt. Vi har haft personal som har sjukskrivit sig på grund av att det har pratats om vissa ämnen som de inte har hållit med om, eller för att det funnits informella ledare som har tyckt åt hela gruppen. Därför är det otroligt viktigt att, precis som det står i kampanjmaterialet, prata så alla kan lyssna. Det är en gammal stålmentalitet, det här med att vara rå men hjärtlig. Det är inte alla som gillar det. En rå men hjärtlig stämning kan en del uppfatta som oerhört kränkande. Ju mer man pratar om sådana här ämnen, desto mer öppna blir folk för dem.
Jörgen Lindström är yrkeslärare på Björknäsgymnasiet i Boden. Han har använt verktygslådan i sin undervisning för el- och energiprogrammets elever.
– De tyckte mest att det var roligt att dela ut röda kort till varandra, säger han. Men jag tror att de fattade poängen, att det handlar om vad som inte är okej. Filmen berörde ganska många. När de hörde barn använda vuxnas språk, då var det många som hajade till. Det är jättepositivt. Även när vi inte har lådan framme kan eleverna säga att ”det där är rött kort”.
Liksom de flesta fält i byggbranschen är elektrikeryrket mansdominerat. På Björknäsgymnasiets el- och energiprogram är 28 av 30 elever killar.
– De tjejer som finns i branschen måste stå på barrikaderna, tyvärr, och slå ihjäl många fördomar. Kommer man ut som lärling måste man bli ganska hårdhudad på en gång. Tyvärr verkar vi inte kunna locka så många tjejer till vår utbildning, trots att yrket borde passa dem. Det gör att det blir väldigt grabbigt bland eleverna. Det är synd.
Under vårterminen ska skolan ha en temadag om machokulturen. Jörgen Lindström upplever att många av hans elever bagatelliserar problemet:
– Det är ett otroligt dåligt språkbruk i skolmiljön i dag. Det är personlighetskränkande på alla sätt och vis. När vi försöker ge exempel och tar i med det värsta vi kan säga, då tycker eleverna att det är något man läser på nätet varje dag. Det kommer nog bara att bli värre. Det är något vi måste jobba med och jag tror att det här materialet kan hjälpa många.
Niklas Melin är arbetsledare på Erlandsson Bygg i Vaxholm. Han har placerat två lådor på sin arbetsplats.
– Det är ett roligt sätt att hantera frågan, säger han. Jag märker på kontoret att man plockar upp det ibland: ”Ja, det där var ju dumt sagt, får jag ett gult kort nu?” Folk reagerar själva om de har fällt någon kommentar. Det är bra, för det betyder att man börjar tänka på vad man säger.
Enligt Niklas Melin är byggbranschens machokultur något som har funnits, men är på utdöende:
– På de arbetsplatser där jag har varit har jag inte sett några problem alls. Men det är individer man har att göra med, så det är klart att vissa kan uttrycka sig olämpligt. Om man då frågar vad de menar brukar de inte mena något ont. De bara slänger sig med något som de är vana vid.
Han upplever att kvinnliga kolleger generellt mottas väl, både bland tjänstemän och hantverkare.
– Det som jag tycker förtjänar flest gula och röda kort handlar om andra saker. Det kan dras kommentarer i stil med att ”det är polackerna som har gjort det där”, och det tycker inte jag är okej. Om det räknas som macho vet jag inte, men det är ett dåligt beteende när folk generaliserar. Då får de ett kort.