Arbetsgivare i Sverige söker ständigt ingenjörer.
Ändå söker nyanlända ingenjörer förgäves efter jobb.
Med projektet KAN har arkitektbranschen fått en mötesplats där båda problemen kan lösas.
– Det är ett sätt att ta ansvar, säger initiativtagaren Joakim Kaminsky.
Byggcheferna har tidigare berättat att nysvenskar medför lösningar på ingenjörsbristen. I Sverige råder ett underskott av kompetens, medan högutbildade nyanlända har svårt att finna jobb. Hur ska de arbetssökande och arbetsgivarna bli medvetna om varandra?
Projektet KAN, skapat av arkitektbyrån Kjellgren Kaminsky i Göteborg, vill hjälpa till att föra dem samman.
– När flyktingkrisen var som värst förra året diskuterade vi på företaget vad vi kunde göra, säger delägaren Joakim Kaminsky. Hur kunde vi bidra i vår profession? Något som vi har är ett jättebra nätverk i byggbranschen. Projektet är en kombination av att vilja bjuda på det nätverket och att själva få chansen att träffa nya människor. Vem vet, man kanske kan få en vän för en längre tid än bara under den dag man möts?
Joakim Kaminsky driver projektet KAN, som sammanför nyanlända arkitekter med svenska arbetsgivare.
Projektet inleddes i december 2015, genom en träff på Kjellgren Kaminskys kontor. Syftet var dels att informera nyanlända arkitekter om vad deras yrke innebär i Sverige, dels att ge arbetsgivare en möjlighet att möta dem. Det resulterade i att flera personer fick anställning eller praktikplats.
– Programvarumässigt är yrket sig ganska likt i olika länder, säger Joakim Kaminsky. Nästan alla kan Adobeprogrammen och rita i CAD. Sedan finns vissa program som används mer här, till exempel när det gäller 3D-projektering. Det som kan vara svårast handlar om formspråket. Det tar ett tag att lära sig vad som uppskattas eller är modernt i Sverige. Det är lite fördomsfullt, men det är mer guld och skinande marmor i arabiska länder. Här är det ofta skandinaviskt minimalistiskt. I och för sig kan man säga att Sverige förändras och när personer med utländsk bakgrund blir beställare kan det vara andra stilar de vill ha.
För en arbetsgivare kan det låta besvärligt att anställa personer som saknar viktiga delar av yrkesrollen. Varför är det ändå värt att göra det?
– För mig handlar det om en god portion samhällsansvar. Som arbetsgivare har man en position med mycket makt. Sedan är det också så att när samhället förändras måste man själv förändras med det. Det som är lite jobbigt nu kan ge mycket i längden. Det kan vara en nackdel att ha ett väldigt homogent kontor, både erfarenhetsmässigt och rekryteringsmässigt. Som arkitekt kan man också utföra ganska många uppgifter utan att behöva kunna svenska.
I våras valde Krook & Tjäder att arrangera en egen KAN-träff i Stockholm. De båda företagen samarbetar nu vid tre arrangemang i lika många städer, med stöd av Sveriges Arkitekter. Den 6 december anordnas en arbetsmarknadsmässa i Göteborg, medan liknande möten sker i Stockholm och Malmö i mars. Anmälan kan göras här.
– Vi hoppas att idén ska sprida sig till fler företag och andra branscher. Tanken med initiativet var att hålla det ganska enkelt. Vi hade större planer på att starta en utbildning, men då sa Arbetsförmedlingen att det skulle bli ganska krävande. Vi ville utforma ett koncept som vi kunde förverkliga om tre månader, så att det inte skulle stranda i någon avhandling. Det känns gött att det är i en relativt liten och hanterbar skala. Vi kan inte hjälpa alla, men vi har faktiskt skapat jobb för fem personer i Göteborg och 17 personer i Stockholm. Det gör en väldigt stor skillnad för de människorna.