Hållbara chefer är bäst.
Byggchefernas medlem Christina Andersson, som har talat om ämnet på Ledarnas kongress, är medveten om vikten av att må bra på jobbet.
– Man kanske kritiskt ska granska vad man själv håller på med, säger hon.
Den 31 mars trädde Arbetsmiljöverkets regler om psykosocial arbetsmiljö i kraft. Syftet med föreskriften, som kan läsas här, är att ”främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön”.
Om detta höll Christina Andersson ett anförande på Ledarnas kongress i somras, med anknytning till skriften Hållbara chefer. Hon är projektledare på Wästbygg i Varberg och har själv varit sjukskriven på grund av utmattning.
I Christina Anderssons fall var det en kombination av privata svårigheter och påfrestande arbete som fick orken att ta slut.
– Så som byggbranschen ser ut i dag är det otroligt tufft, säger hon. Det är ett väldigt högt tempo och man har höga krav på sig från alla håll. Vi står till exempel inför en stor utmaning, som redan har börjat, i problemet med kompetensförsörjning. Det finns inte folk så att det räcker. Det är något som vi som företag måste hantera på många olika sätt.
Är det svårare att vara chef i byggvärlden än i andra branscher?
– Ofta är det snabba puckar, varje projekt är unikt och innebär nya problemställningar. Man har inte en löpande verksamhet som man hela tiden kan finslipa från dag till dag. I varje projekt blir det nya relationer med nya beställare och underentreprenörer. De som har den allra svåraste situationen i dag är nog våra platschefer. Där måste deras chefer, som jag, vara viktiga bollplank.
Hur ska man göra för att vara den bästa möjliga chefen under så lång tid som möjligt?
– Det är jättesvårt. Det handlar i mångt och mycket om att föregå med gott exempel. Det blir dubbelmoral om man som chef arbetar ihjäl sig samtidigt som man säger åt sina anställda att ta det lugnt. Det vill till att man prioriterar rätt saker. Att man är rädd om sin egen och medarbetarnas tid. Man kanske kritiskt ska granska vad man själv håller på med. Har man många meningslösa möten? Hur hanterar man informationsmängder i form av e-post och telefonsamtal? Måste man cc:a samtliga i ett projekt om man mejlar något som berör någon enstaka? Kan man göra saker och ting smartare?
Vems är felet om en chef blir utbränd?
– Den frågan är jättekomplex. Oftast är det inte bara en enskild del som brister när en människa mår dåligt, utan det beror på att man inte har någon balans. Man kan klara av att ha det tufft på jobbet om man har det bra privat, men är det kämpigt på båda ställena blir det svårare.
– Wästbygg har hanterat min situation på ett otroligt bra sätt. Man har tittat på mellanchefens position och gör nu en omorganisation för att få mer hanterbara roller. Bolaget är medvetet om vilka problem som finns och försöker göra något åt dem. Om man inte får något stöd av sina chefer blir det otroligt jobbigt, men om det finns en stor förståelse och omsorg för medarbetarna har man alla möjligheter att komma tillbaka.
Varför engageras du av ämnet?
– Mycket på grund av situationen som jag själv har varit i. Även om jag inte gick in i väggen totalt var jag väldigt utmattad och slut. Det är klart att jag önskar att ingen annan ska hamna där. Om personalen mår bra går bolaget bra, då får man engagerade och hållbara medarbetare. I dag försöker jag absolut prioritera min tid på ett annat sätt än före sjukskrivningen. Jag försöker lära mig att säga nej lite oftare. Jag måste inte vara med på allt.