Våga rensa luften!

DSCN2388

Visselblåsare, som exempelvis Karin Törnqvist som avslöjade korruption hos Göteborgs Energi och inte fick några fler uppdrag, kan leva farligt. I alla fall om de inte vill riskera sin anställning. Det har blivit allt tydligare att skyddet för arbetstagare som slår larm om missförhållanden på sin arbetsplats behöver förstärkas. Därför har frågan utretts och på Arbetsmarknadsdepartementet säger man att regeringen har för avsikt att lägga en proposition i september i år. Hur det slutgiltiga lagförslaget kommer att se ut återstår dock att se.

– En visselblåsare har en utsatt position och man måste ha i minnet att det är incidenten och inte visselblåsaren som ska bedömas.

Det säger Gunnar Bäckström, Group Compliance Officer på NCC, och tillägger:

– Syftet med en visselblåsarfunktion är att rutiner och processer ska förbättras genom att det blir enklare och känns mer ”rumsrent” för medarbetare att rapportera interna avvikelser. Det ska i sin tur förhoppningsvis leda till en effektivare verksamhet.

”Tell me”

Gunnar Bäckström har arbetat som Compliance Officer sedan 2012 och året därpå lanserades ett slags visselblåsarfunktion, ”Tell me” – ett system för oberoende internrapportering via webben eller telefonen. Rapporteringen kan ske anonymt. Man får ett ärendenummer och kontaktas inom 24 timmar.

Organisationen består av en styrelse där representanter för HR, CSR, NCC Affärsområden och Compliance ingår. Incidenterna hanteras av NCC incidentorganisation som finns i varje affärsområde, totalt 13 personer. Till organisationen hör vidare en help desk-funktion, ”Ask me” med 45 personer, så kallade navigatörer, lokaliserade runt om i företaget. Tanken här är att den som känner sig osäker på vad som gäller alltid kan få råd.

– Ett ärende registreras via Tell me och finns det tillräckligt med uppgifter går vi vidare och lämnar ärendet till berört affärsområde. Incidentteamet gör en intern utredning där det ibland behövs extern hjälp. Finns det tillräcklig information kontaktas den som ”pekats ut” . Handlar det om en brottslig handling görs en polisanmälan och i övrigt gäller normala arbetsrättsliga regler, betonar Gunnar Bäckström.

20 rapporterade fall förra året

NCC har inte statistik som kan säga något om antalet rapporterade incidenter ökat sedan visselblåsarfunktionen inrättades.

– Vi har haft ca 20 rapporterade fall i fjol och uppgifter om detta anger vi i vår årsredovisning. Men transparensen ökar hela tiden och det är troligen en tidsfråga innan sådan här rapportering blir mer öppen, dock med hänsyn tagen till det som är konfidentiellt. Om man som medarbetare känner att det är viktigt att rapportera misstanke om brott mot en uppförandekod eller oegentligheter och att företaget gör något åt saken, så kommer rapporteringen att öka. Det är en temperaturmätning på klimatet i en organisation, betonar Gunnar Bäckström.

NCC har kört ett internt utbildningsprogram för i stort sett all personal –”Kompassen”– där man går igenom vad som gäller i frågor om mutor och korruption, konkurrensrätt, intressekonflikter och liknande etiska och juridiska spörsmål.

Det har riktats en del kritik mot det förslag till visselblåsarlag som lagts fram. Inte minst Journalistförbundet har i sitt remissvar pekat på ett antal ”fällor”. Bland annat har man menat att det finns risk för att missförhållanden stannar inom företagets fyra väggar och att det vore bättre om man utredde på vilket sätt privatanställda kan skyddas när man lämnar uppgifter till medierna. Det finns också kritik mot att förslaget inte omfattar inhyrd personal som exempelvis konsulter och underentreprenörer.

Hur ser du på förslaget i stort och på dessa invändningar?

– Lagstiftning har en starkt pådrivande faktor på området och innebär sannolikt att företagen uppgraderar sina interna uppförandekoder. I NCC är det från och med i höstas möjligt även för externa leverantörer, som fått tillgång till vårt datasystem och vår webb, att använda vår ”Tell me”-funktion via nätet och det gäller på alla våra marknader. Vi är ju lika intresserade av att en leverantör rapporterar som en anställd. Det finns siffror som visar att negativa händelser som blir publika gör att aktievärdet minskar med närmare 15 procent. Det ligger i sakens natur att ett företag då vill få en chans att göra något åt det som hänt och undvika publicitet. Men man får givetvis inte förbjuda medarbetare att gå till pressen och jag kan känna en viss sympati för de som menar att man även borde förstärka skyddet för medarbetare som kontaktar medierna, säger Gunnar Bäckström.

Vad kostar det att inrätta en sådan här funktion?

– Förvånansvärt litet! Att få själva kommunikationssystemet på plats kan kosta kring 250 tusen kronor. Till det ska läggas driftskostnader, intern tid, incidenthantering . Det är försumbart jämfört med vad negativ publicitet kan kosta i förlust av varumärke etc. Handlar det om ett litet bolag får man kanske lägga sig på en lägre ambitionsnivå. Då räcker det kanske med att göra en riskanalys och gå igenom vilka regler som gäller i företaget.

 

FAKTA VISSELBLÅSNING

I dagsläget finns ingen särskild skyddslagstiftning för visselblåsare. Fakta utredningen (SOU 2014:31):

  • En ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.
  • En ny regel i arbetsmiljölagen (1977:1160) som innebär en skyldighet för alla arbetsgivare att – i den utsträckning verksamheten kräver det – antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm.
  • Regler till skydd för identiteten på de arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

 

Text: Pamela Collin

Publicerad 2015-03-17 i Övrigt

Följ oss på
sociala medier