Att vara en duktig platschef som har rutin är nog det roligaste jobb man kan ha. Det säger en av de garvade platschefer som Byggchefernas utsända träffat för att tala om rollen som platschef. En yrkesroll som ofta beskrivs – inte minst i de undersökningar och forskningsstudier som gjorts – som oerhört krävande, inklämd mellan yrkesarbetare och ett antal chefer i mer eller mindre otydliga roller. En position med hög arbetsbelastning och med ett kanske alltför stort ansvar.
Har platschefsrollen förändrats över tid? Och hur klarar de nya, unga platscheferna av trycket?
I tre inlägg kommer tre platschefer med många år i yrket ge sin syn på saken. Först ut är Lars Gustafsson.
Lars Gustafsson
Ålder: 59
Familj: Fru, tre utflugna barn, två barnbarn.
Intressen: Familjen o golf (18 i Hcp ”gubbhandikapp”).
Bakgrund/utbildning: Gymnasieingenjör, började som pinnpojke/utsättare i 20-årsåldern på dåvarande Diös, sedermera SIAB, senare fusionerat med NCC. Första platschefsjobbet efter två år i yrket, nybyggnation av en kyrka i Fagersta.Har även arbetat som vd för Västanfors Stålbyggnader i närmare 10 år, men tröttnade. ”Jag vill vara ute”.
År i yrket: 40
Just nu: Platschef på NCC/Anjo: s bygge av badhus i Eskilstuna (300Msek)som sysselsätter ca 150 medarbetare, varav två arbetsledare och en projektchef. Det administrativa ansvaret för ekonomin är delegerat till ytterligare en platschef. Byggtid: 2,5 år.
– Tittar man på kravspecifikationen för en platschef idag är det risk för att man skrämmer bort sökande. Man bär ett mycket stort ansvar och det ansvaret är svårare att axla idag. När man passerat 60 ska man inte ha egna projekt utan kan istället spela en viktig roll för Vi äldre kan spela en viktig roll som mentorer för de yngre som är mycket duktiga på datorer, snabba som f …n. Men de har i allmänhet svårare för att planera och driva projekten, säger Lars Gustafsson när jag träffar honom i en av bodarna på byggarbetsplatsen i Eskilstuna.
Som platschef spelar man väl något av en mellanchefsroll där det gäller att balansera mellan yrkesarbetarnas behov och önskemål och chefers krav högre upp i organisationen?
– I början av min karriär kände jag mig klämd i min roll som platschef, det kunde vara en knepig balansgång. Men idag är det jag som bestämmer fram till min chef säger något annat. Här innanför stängslet brukar jag säga att vi fungerar som lite av en familj. De utanför kommer någon annstans ifrån och tycker förstås en massa … På kontor pinkar man in sitt revir, här har vi ett stort pinkrevir och det är staketet. Skämt å sido, ålder och erfarenhet gör att man känner sig trygg i sig själv. Det är en påtagen bit att kunna få bestämma och ansvarsförhållanden måste man klargöra innan man tar jobbet. Det är mycket viktigt, säger Lars Gustafsson med eftertryck och fortsätter.
– Det är enklare om man har tillgång till flera erfarna resurser och alltså kan delegera en del av uppgifterna så som jag har gjort med ekonomin och pappersarbetet, men det förutsätter samtidigt att rollerna är glasklara. Jag har heller aldrig haft problem med chefer ovanför mig för jag säger vad jag tycker istället för att gnälla. Stämningen på ett bygge kan väl vara lite rå, men den är samtidigt hjärtlig. Och att hålla ihop gruppen, familjen så att den trivs ser jag som en av mina viktigaste uppgifter.
Hur har du det med stressen?
– Jag har slutat att stressa, men har haft många sömnlösa nätter med alla krav hängande över mig. Numera talar jag alltid om vad jag är bra på och vad jag behöver hjälp med.
Råd till yngre kolleger som aspirerar på platschefsrollen?
– Vi har stor brist på erfarna platschefer idag och de yngre måste få vara ute och driva ett projekt så de lär sig det. Om man sitter på ett byggmöte och knappast varit ute i produktionen kan man inte svara på frågor och det kan allvarligt påverka ens ställning. För att få respekt som platschef måste man vara ute. Det finns ingen mall, men jag tycker det är åt helvete att många av de unga och nya platscheferna sitter så mycket framför datorn.
Text: Pamela Collin
