– För att lyckas ta tillvara resursen invandrade akademiker måste fler erbjudas individanpassad svenskundervisning och kompletterande utbildningar på högskolan. Vi vet att det är samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på kvalificerade insatser, säger Sofia Larsen, ordförande för fackförbundet Jusek1 som låtit SCB genomföra en undersökning där man jämfört akademiker med svensk och utländsk bakgrund.
Verkligheten för akademiker med svensk och utländsk bakgrund har ändrats under 2000-talet. Det visar nya siffror från Statistiska Centralbyrån.
Siffrorna visar att skillnaderna mellan de två grupperna har blivit större både när det gäller lönenivåer, och när man tittar på hur pass kvalificerat arbete man har i förhållande till sin utbildning.
Jusek (fackförbund för bl.a. ekonomer, jurister och samhällsvetare) har studerat utvecklingen för akademiker med Juseks utbildningsbakgrund under 2000-talet.
Sedan 2001 har till exempel andelen akademiker med svensk bakgrund som tjänar mer än 499 999 kronor om året ökat med 10,7 procentenheter. För dem med utländsk bakgrund var ökningen endast 3,9 procentenheter.
Hur ser det då ut i byggbranschen? Tar man vara på den stora outnyttjade potential som dem med utrikes bakgrund har i vårt avlånga land?
– Idag anställs fler tjänstemän med utrikes bakgrund än tidigare och jag menar att attityden till mångfald i byggbranschen har förändrats påtagligt bara de senaste fem till sex åren, säger Lars Tengvall, projektchef på NCC och vice ordförande i Byggcheferna med specialitet mångfaldsfrågor.
Hur arbetar man då i byggindustrin för att påskynda utvecklingen i rätt riktning? Byggcheferna lät frågan gå vidare till Pia Höök, HR-ansvarig på Skanska:
– För att vara konkurrenskraftiga behöver vi rekrytera och utveckla människor från en sådan stor talangpool som möjligt. Skanska har som mål att avspegla mångfalden i samhället, och därigenom våra kunder och användare. Vi är inte där i dag, men jobbar aktivt på flera plan. Ett konkret exempel är Skanskas Internationella Ledarskapsprogram, där vi rekryterar och vidareutbildar nyanlända akademiker, säger Pia Höök.
På Sveriges Byggindustrier har man inte tillgång till motsvarande siffror som dem Jusek låtit ta fram.
– Men vi försöker nu att lägga ett ökat fokus på mångfaldsfrågor i branschen och vi kan konstatera att andelen personer med utrikes bakgrund (alla yrkeskategorier inräknade) som är verksamma i byggbranschen har fördubblats mellan 2004 och 2012. Med en ökad kunskap och medvetenhet hos både chefer och medarbetare tror vi att mångfalden kommer att öka även bland akademiker och på ledande befattningar de kommande åren, säger Ola Månsson, vd Sveriges Byggindustrier.
Juseks undersökning visar också att det idag är åtta gånger så vanligt för en person med utländsk bakgrund att vara arbetslös eller sakna yrkesuppgift, jämfört med dem med svensk bakgrund. Vid 2007 års rapport var det sex gånger så vanligt.
Jusek föreslår ett antal åtgärder för att råda bot på orättvisorna:
- Mer yrkesanpassad och intensiv svenskutbildning.
- Bättre tillgång till professionella nätverk.
- Ett nationellt system för validering av akademiska kunskaper.
- Fler kompletterande utbildningar på högskolenivå.
- Bättre tillgång till Arbetsförmedlingens insatser även för dem som redan har ett arbete.
Text: Pamela Collin
Källa SCB och Jusek