− Alla tycker något om en, yrkesarbetarna under och chefen över. Men man måste våga stå på sig, vara beslutsam och inte vara rädd för ansvaret.
Det säger Hampus Levén Svensson, 25 år ung och arbetsledare på Anjo Bygg sedan tre år tillbaka.
Hampus Levén Svensson är tredje generationen Svensson i byggbranschen. Farfar var byggnadsarbetare på dåvarande BPA och pappa är byggnadsingenjör. Själv har Hampus studerat till högskoleingenjör i byggteknik på Högskolan i Halmstad.
Hur är det att vara ung och ny(utbildad) i byggbranschen av idag? Hur bemöts man av äldre garvade och mer erfarna kolleger? Räcker utbildningen från högskolan till? Och hur ser den unga generationen på jargongen i byggbranschen? Det är några av de frågor jag vill ha svar på.
Men först ber jag Hampus att beskriva en dag på jobbet.
− Jag börjar oftast min dag vid sju-tiden med en kopp kaffe tillsammans med mina kolleger då vi går igenom gårdagen och vad som står på agendan för dagen. Sedan blir det en del administration, mejlkorrespondens, fakturor, beställningar etcetera. Därefter rör jag mig mycket ute på bygget, svarar på frågor från leverantörer, underentreprenörer och yrkesarbetare. Ofta håller vi något slags samordningsmöte. Mycket handlar ju om samordning, att arbeta åt samma håll. Innan jag går hem betar jag av mejlkorgen och lite övrigt pappersarbete, berättar Hampus Levén Svensson.
En konservativ bransch
Vad tycker du är det svåraste i rollen som arbetsledare när man är ung och ny ute i produktionen, på ett bygge?
− Att få folk att ta en på allvar. Det kanske inte sägs rent ut, men man kan känna: ’Ja, ja du är ny …’ Det är en konservativ bransch och man gör som man alltid har gjort. Visst ska man vara ödmjuk när man är ny, men i en bransch som utvecklas måste man också få komma med nya idéer. Det är en avvägning; lyssna på dem med mer erfarenhet, men också tro på sig själv. Har man en treårig högskoleutbildning i bagaget så kanske man trots allt har en del bra nyheter att komma med, säger Hampus Levén Svensson med lite ironi i rösten.
Finns det ett förakt för högre utbildning?
− Tyvärr kan det vara så ibland, ’ska det vara nödvändigt att läsa på högskola, det lär man sig väl inget på’. Man har värdesatt dem som ”jobbat sig upp” mer, men den inställningen är på väg bort. Man måste även se till oss som har lagt ner flera år av våra liv på att utbilda oss i yrket.
Men den inställningen kanske baseras på att avståndet mellan skolan och yrkeslivet visar sig vara långt när man väl kommer ut i verkligheten?
− Jo, utbildningen är ju väldigt teoretiskt inriktad, medan man ute i verkligheten arbetar projektinriktat. I skolan lär man sig en grundteori, men sen handlar det om att applicera den på respektive projekt. Det gäller även ledarskapsdelen. Man kan lära sig vissa basala ledarskapsteorier, men de måste sedan anpassas efter de individer man arbetar med, säger Hampus Levén Svensson.
Tydligare koppling mellan yrkesliv och studieliv önskvärt
Men tycker du att den utbildning du fick på högskolan har förberett dig tillräckligt för yrkeslivet, såsom byggbranschen fungerar?
− Både ja och nej. Jag fick en bra grund att stå på, men det hade inte skadat med mer input från verkligheten. Våra lärare har ju befunnit sig i skolans värld under lång tid även om de ursprungligen kommer från ett yrkesliv i byggbranschen. Vi borde ha en tydligare koppling mellan yrkesliv och studieliv. Att det inte förhåller sig så ligger oss i fatet när vi kommer ut. Vi hade nog blivit mer respekterade om sambandet varit starkare. Det mest intressanta under studietiden var ju oftast just de föreläsningar då någon kom direkt från branschen som vi kunde ställa frågor till.
Hur ser du på attityder och förhållningssätt i övrigt i byggbranschen?
− Återigen, måste jag dessvärre konstatera att den här branschen är ganska konservativ och grabbig. Idag kan attityden mot både unga tjejer och killar ha en del övrigt att önska. Därför borde fler unga människor ut i själva produktionen. Men tyvärr skräms många ungdomar bort. Å andra sidan ska man bli chef på ett byggbolag måste man ha kunskap och förståelse för hur produktionen går till, från A till Ö. Därför tror jag att det enda sättet att få in andra tankesätt och attityder är att fler unga människor tar steget ut i produktionen och inte ger upp, och vågar stå för det de kan!
Hur ser du på din roll som ledare och det ansvar du fått dig tilldelat?
− Alltfler administrativa arbetsuppgifter har lagts på byggchefen, vi tillhör en olycksdrabbad bransch och arbetsmiljöansvaret är stort, så när det handlar om riktigt stora byggprojekt borde ansvaret delas upp på ett bättre sätt. En platschef kan inte ansvara för allt, säger Hampus Levén Svensson.
Text: Pamela Collin
Foto: Nicklas Martini
Kort om Hampus Levén Svensson
Namn: Hampus Levén Svensson
Ålder: 25
Befattning: Arbetsledare på Anjo Bygg (dotterbolag till NCC).
Antal år i byggbranschen: Tre.
Bakgrund/utbildning: Högskoleingenjör i byggteknik, Halmstad Högskola. Praktik på PEAB.
Medlem i Byggcheferna: 2009 som studerandemedlem
Varför Byggcheferna: Det är ett bra forum för oss i samma arbetssituation, att kunna träffas och utbyta erfarenheter. Eftersom branschen är så komplex krävs det en aktör som förstår hur den fungerar och på vilket sätt vi jobbar. Där tycker jag Byggcheferna fungerar bra, står upp för vår sak och hjälper oss med eventuella problem.
Familj: Sambo.
Bor: Lägenhet i Halmstad.
Intressen: Träna, jogga, golf (22 Hcp), resa (favoritresmål USA).
Bästa egenskap hos chef och medarbetare: Rak och ärlig kommunikation.
Sämsta egenskap hos chef och medarbetare: Motsatsen till ovan, samt chefer som inte är beslutsfähiga, gillar inte långbänkar.