Debatt
Att det inte finns sanktioner när byggnader uppförts med bristfällig kvalitet och inte når upp till de krav som utlovats gör det enklare att byggfuska. Det menar Jonas Anund, doktorand vid institutionen för Energiteknik, KTH.
Jonas Anund hävdar att när hyresrätter ska byggas är det företagets samlade erfarenheter som styr, men för bostadsrätter är det istället det som säljer bäst som avgör vad man väljer i projekteringsfasen. Han menar att det faktum att köpare av bostadsrätter mest bryr sig om parametrar som läge, storlek och ytskikt därmed tillåts slå igenom alltför stort medan en gedigen och långsiktigt hållbar kvalitet i byggandet sätts på undantag vid projektering av bostadsrätter.
Konkret betyder detta enligt Jonas Anunds teorier att en fastighetsägare som bygger för egen förvaltning har allt att vinna på att sänka drift- och underhållskostnader, medan en aktör som producerar bostadsrätter inte har lika starka skäl att fokusera på kvalitet eller att reducera energianvändningen i byggnaden.
Samtidigt framhåller Jonas Anund att de flesta bostadsrätter byggs med hög kvalitet och att det är viktigt att seriösa byggare föregår med gott exempel och redovisar kvaliteten. Och att de energinivåer som utlovats verkligen uppnås. Att göra det är ett sätt att öka medvetenheten om bostäder hos köparna så att byggfusk inte ska ”löna sig”.
Jonas Anund tar också upp avsaknaden av bygginspektörer och överförandet av ansvaret på entreprenören genom egenkontroller som ett medel för dem som gillar att ta genvägar. I den extrema bostadsbristens Stockholm är valet mellan kvalitet och kvantitet inte alltid självklart.
Text: Pamela Collin
Källa: Jonas Anund, doktorand vid institutionen för Energiteknik, KTH