Igår publicerades rapporten ”Lika barn leka bäst – En kartläggning över homogeniteten i svenska börsbolagsstyrelser”.
– Börsbolagens styrelser sätts samman på ett bristfälligt sätt. I höstens rapport lyfter vi fram likriktningen bland beslutsfattarna och listar förslag på hur rekryteringen av styrelseledamöter kan förbättras i flera steg, säger rapportförfattaren Rebecca Lucander.
Initiativtagare till rapporten är stiftelsen AllBright. De allra flesta är överens om att andelen kvinnor i börsbolagens styrelser bör öka. Men stiftelsen AllBright konstaterar att det inte räcker.
– Vi vill ha diversifierade grupper och det uppnår Sverige endast genom en förändrad syn på kompetens och genom ett aktivt ägarstyrningsarbete som frångår konsensustänkandet och reproduktion av normer.
Lite statistik ur rapporten:
• 3 av 10 nya valda ledamöter i år var kvinnor
• 7 av 10 ledamöter har VD-erfarenhet
• 17 av 20 ledamöter är av svensk härkomst
• 38 börsbolag har styrelser helt utan kvinnor
I Rapporten konstateras vidare att det är inte bara kvinnor som saknas i sammanträdesrummen. 85 procent är svenskar, medan mindre än en procent kommer från till exempel Afrika eller Sydamerika.
Stiftelsen AllBrights initiativtagare, styrelseproffset Sven Hagströmer, menar att det finns en rädsla i att agera annorlunda när en styrelseledamot ska rekryteras.
– Att ledamöter är kopior av varandra är knappast positivt. Om alla ska vara lika varandra så är det väldigt illa. Det är en massa klonade människor som sitter i styrelserna idag. Det finns många som kommit upp på toppen och varit där en kort tid för att sedan falla hela vägen ned. När en kvinna faller finns oftast inget skyddsnät, men när en man faller så finns det minst ett skyddsnät och en ny vd-post veckan därpå. Det är stor skillnad, kommenterar han rapporten i Svenska Dagbladet.
Informell maktstruktur gynnar män
Rapporten har fått mycket uppmärksamhet, bland annat i gårdagens SVT Aktuellt, där styrelseproffset Peggy Bruzelius debatterade könskvotering med entreprenören Douglas Roos.
– Det är lättare för kvinnor att få en styrelsepost än en operativ befattning i en ledningsgrupp, sa Peggy Bruzelius och talade om ett A- och ett B-lag när det gällde kvinnors representation.
Hon påpekade också att man måste skilja på kompetens och kvalifikationer.
– Kompetens är tillräcklig bland kvinnorna, men det är för få som har rätt kvalifikationer.
Douglas Roos, som gjort sig känd för att vara positiv till kvotering, menade å sin sida att kvinnor är viktiga i styrelserummen eftersom de besitter andra slags egenskaper och i allmänhet ställer tydligare krav vid tillsättandet av vd.
– Dessutom är de punktligare och gör sin hemläxa ordentligt, sa Douglas Roos och poängterade också den informella maktstruktur som ligger bakom tillsättandet av styrelseledamöter vilket har gynnat män.
På frågan från programledaren om hur lång tid de trodde det skulle ta innan styrelser har en fifty fifty representation svarade Douglas Roos:
– Vid en kvotering max fem år, annars 50 år.
– 15 år, svarade Peggy Bruzelius och avsåg då utan kvotering.
Text: Pamela Collin
Källa: AllBright, rapport ”Lika barn leka bäst”