Machokulturen är inte unik för byggbranschen.
Nu inspireras räddningstjänsten av Byggchefernas och Byggnads kamp för ökad jämställdhet.
Drygt 60 räddningstjänster i Sverige är medlemmar i Nätverket jämställd räddningstjänst (NJR). Under våren turnerar de med ett seminarium på temat ”Gärna förändring – bara jag inte måste ändra på mig”. Syftet är att diskutera samma problem som Byggcheferna och Byggnads har belyst i kampanjen Stoppa machokulturen, vars samtalslåda Prata så alla kan lyssna kan beställas av organisationer inom alla branscher.
Av alla heltidsanställda brandmän i Sverige är bara fyra procent kvinnor.
– Räddningstjänstens arbete tar avstamp 1997 när de första kvinnliga heltidsbrandmännen anställdes, säger Erik Flink, handläggare för jämställdhet och mångfald i räddningstjänsten på MSB, i en intervju med Värmlands Folkblad. Det tar tid att förändra bilden av brandmannayrket. Vi har en könskodad arbetsmarknad och kunskapshöjande åtgärder tar tid.
Den första konferensen arrangerades i Karlstad den 21 februari. Bland föreläsarna fanns Byggchefernas ordförande Lars Bergqvist, rallykartläsaren Tina Thörner och byggnadssnickaren Marie Halvarsson, som kunde berätta hur samtalstonen i byggbranschen har förändrats.
– När jag började för 30 år sedan var det inte så himla roligt, säger hon till Värmlands Folkblad. Det är mycket bättre nu. Det är bättre jargong och även killarna reagerar mot tröttsam, grabbig jargong. Inom NCC finns många kvinnor som är arbetsledare, men fortfarande nästan inga som jobbar ute med själva bygget.
Nils Weslien, förbundsdirektör för räddningstjänsten i Karlstadsregionen, säger till Nya Wermlands-Tidningen att det inte finns något i brandmannayrket som begränsar vare sig män eller kvinnor:
– Det handlar mer om grundläggande värderingar, en struktur och kultur som vi måste jobba mer med, säger han.