Färre olyckor? Ingen vet med obrukbar statistik ...

För ganska exakt två år sedan initierade därför Byggcheferna tillsammans med Byggnads en kampanj för nollvision av dödsolyckor. Statistik för 2009 visar att dödsolyckorna minskade markant under det gångna året, men är det en förbättrad arbetsmiljö som ligger till grund för den positiva statistiken?

- Dagens arbetsskadestatistik visar inte på om arbetsmiljön i byggandet blivit bättre eller sämre. Det finns flera faktorer som påverkar statistiken i högre grad än själva arbetsmiljön. En faktor är att statistiken omfattar både tjänstemän och kollektivanställda. Om tjänstemännen ökar i förhållande till de kollektivanställda så "förbättras" statistiken utan att arbetsskadorna minskar. Så har också skett. Tjänstemännen inom bygg har ökat i förhållande till kollektivanställda med cirka 20 procent mellan 2002-2008. Under samma tidsperiod visar statistiken att arbetsskadorna har minskat, förklarar Henrik Björklund, sakkunnig på Svenska Byggdirektiv AB med inriktning mot byggteknik och arbetsmiljö.

Osäker statistik
En annan faktor som Henrik Björklund också pekar på är att stora grupper utelämnas i statistiken, bland annat utländsk arbetskraft som inte är skriven i Sverige och anställda via bemanningsföretag. Två personalgrupper som har blivit allt vanligare ute på svenska byggen.

- Arbetsskadestatistiken i dess nuvarande form är därför helt oanvändbar. Det är förvånande att Arbetsmiljöverket fortsätter ta fram den och att organisationer inom bygg använder sig av den. Det behövs inte speciellt mycket insikt för att förstå att den är obrukbar, påpekar Henrik Björklund.
Även Arbetsmiljöverket menar att statistiken är ofullständig.
- Jag tycker det är ett problem att statistiken är missvisande när det kommer till arbetsskador och skulle vilja att den blev mer verklighetsförankrad. Det är bekymmersamt att bemanningsföretagens anställdas arbetsskador inom byggbranschen inte registreras under byggföretag utan under uthyrningsföretag. Det leder till en ofullständig statistik. Det är också ett problem att utländska arbetare inte alls syns i statistiken, säger Jan Swedberg, biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljö som konkurrensmedel
Frågan om huruvida arbetsmiljön har blivit bättre eller ej kvarstår därmed. Många har pekat på vikten av en god arbetsmiljö, inte minst därför att det är en förutsättning för att ett företag ska kunna ha friska och produktiva medarbetare. Men en trygg arbetsmiljö är både mer kostsam och mer tidskrävande, vilket ger incitament för att tumma på reglerna.

- En säker byggarbetsplats med god arbetsmiljö kostar pengar. Det medför att företag som satsar på arbetsmiljön och säkerheten tappar i konkurrenskraft. När en del företag avstår tvingas andra att följa efter. Det är vanligt att det saknas ekonomiska förutsättningar för företagen att utföra arbetsmiljö- och säkerhetsåtgärder i den omfattning som lagstiftning ställer krav på. Inte minst i mindre projekt där kostnaden för åtgärderna kan vara hög i förhållande till den totala projektkostnaden. I praktiken konkurrerar alltså inte företagen genom att ha en god arbetsmiljö och säkra arbetsplatser - utan genom att inte ha det, forsätter Henrik Björklund.

Små risker
De övergripande bestämmelserna om arbetsmiljön finns i arbetsmiljölagen, som beslutas av riksdagen. Enligt lagen är det arbetsgivarens plikt att ta till alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Om arbetsgivaren inte uppfyller sina skyldigheter kan Arbetsmiljöverket utfärda föreläggande eller förbud.
- Risken för företag som begår arbetsmiljöbrott att bli upptäckta är mycket liten. Tillsyn och sanktioner är inga effektiva styrmedel på dagens byggmarknad och arbetsmiljölagstiftningen.

Text: Sabina Schött
Ur Byggvärlden 4-2010