Byggcheferna

Vad kan du som chef göra för att stämningen på arbetsplatsen ska bli bättre? Den, och liknande ”vardagsfrågor” ställs i boken I huvudet på en chef: - Konsultens och psykologens lösningar på 19 ledarskapsdilemman. (Liber 2013)

Kanske en bok i genren ledarskapslitteratur som du som chef kan ta med dig i hängmattan när du tröttnat på att lyssna på Sommar och läsa deckare, och längtar efter jobbet …
Boken är skriven av Richard Hagtorn, ekonom och tidigare konsult i det egna bolaget Strategisk Utveckling och Jehoshua Kaufman, Leg. Psykolog samt chef och delägare för ett företag som sysslar med företagshälsovård.
Tanken med boken är att du som chef, nybliven eller erfaren, ska få hjälp att hantera en rad konkreta problem som uppstår på en arbetsplats.
Författarna presenterar 19 vanliga ledarskapsdilemman utifrån verkliga situationer från olika företag och organisationer, ger sina analyser och föreslår sedan lösningar på problemen. Eftersom de har erfarenhet från såväl generell affärsutveckling som mer personrelaterad arbetspsykologi, kommenterar de varje problem utifrån konsultens respektive psykologens roll. Boken är upplagd med fristående kapitel som gör det enkelt att välja vad just du behöver lära dig mer om här och nu.
 

Idag saknas uppgifter om vilka utländska företag och arbetstagare som finns i Sverige och inom vilka branscher. Men det ska det bli ändring på.
Från 1 juli är utländska företag som ämnar skicka personal på uppdrag i Sverige i mer än fem dagar skyldiga att anmäla det till Arbetsmiljöverket. Arbetsgivare såväl inom som utom EU omfattas av den nya lagen.
Arbetsmiljöverket kommer förvalta ett register där arbetsgivare anmäler utländsk arbetskraft på tidsbegränsade uppdrag. Verket kontrollerar att reglerna för anmälan följs. Myndigheten kommer att kräva straffavgifter för bristande eller utebliven anmälan.

Tanken är att verket och arbetsmarknadens parter lättare ska kunna försäkra sig om att utländska arbetstagare får de villkor de har rätt till. Det är svensk lag som gäller för utstationerade arbetstagare inom till exempel arbetsmiljö, diskriminering på arbetsplatsen och arbetstider.
Från den 1 juli kan arbetsgivare registrera utländsk arbetskraft via www.av.se
Arbetsgivaren ska även utse en kontaktperson i Sverige. Personen ska bland annat kunna visa handlingar som bevis för att utstationeringslagen följs, exempelvis anställningsavtal.
– Arbetsmiljöverket hjälper till när någon ställer frågor om de nya reglerna. Vi slussar även vidare utländska arbetsgivare som ska skicka tillfällig arbetskraft hit, till rätt myndighet eller organisation i frågor som ligger utanför vårt ansvarsområde, säger Alexandra Falke, enhetschef och projektansvarig för registret över utstationerad arbetskraft.
Det här är något som Sveriges Byggindustrier har efterlyst sedan länge, så vi ser mycket positivt på att man nu tar detta första steg. Men vi menar ju att anmälningsplikt bör ske redan från dag ett på samma sätt som gäller för svenska företag.
Det gäller såväl ur arbetsmiljö som skattesynpunkt, säger Peter Löfgren, utvecklingschef på Sveriges Byggindustrier och tillägger:
− Om utländska företag även tvingades anmäla sin verksamhet till Skatteverket och få en svensk F-skattsedel så skulle Skatteverket kunna göra kontroller för att motverka skattefusk och hindra att utländsk arbetskraft utnyttjas av oseriösa aktörer. Sverige är på intet sätt pionjär när det gäller anmälningsplikt, flera andra länder, bl.a. Finland och Holland har redan detta, påtalar Peter Löfgren.

Läs fler detaljer om skyldigheterna att anmäla vid utstationering.

Få arbetsgivare döms för att en anställd skadas, blivit sjuk eller till och med dött på sin arbetsplats, och de som döms får låga straff. Vad beror det på? Är lagen otillräcklig? Eller handlar det helt enkelt om attityder – hur man ser på arbetsmiljöbrott?

− Arbetsmiljöverket utreder ju inte vem som är skyldig utan vi utreder orsaken. Att så få fall hamnar i domstol är givetvis otillfredsställande, men sedan åklagarmyndigheten inrättade en särskild enhet som ägnar sig åt miljö och arbetsmiljömål, Rema, har antalet lagförda arbetsmiljöbrott ökat, säger Mikael Syk, jurist på Arbetsmiljöverket (AV). 

Ett problem som konstaterats bland annat i undersökningar som Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet genomfört (se vidare faktaruta) är att kompetens, intresse och därmed prioriteringsordning av arbetsmiljöbrott varierar kraftigt mellan poliser och distrikt runt om i landet.

− Det kan bli något av ett lotteri huruvida ett arbetsmiljöbrott utreds, polisen saknar ofta tillräcklig kompetens och har även brist på resurser. I Göteborg finns en särskild enhet så där är benägenheten sannolikt större att utreda. Ett annat problem är att dessa brott har kort preskriptionstid, endast två år. Om en anmälan då hamnar underst i högen eller om det saknas kompetens hos den som bestämmer om det ska utredas är risken stor att anmälan nedprioriteras,  säger Mikael Syk och tillägger att det inte är lagen i sig som är otillräcklig.

− Från domstolens sida handlar det ju om att bevisa att någon varit oaktsam, och var går gränsen mellan olycka och brott? Det här är inga enkla mål, och det krävs tillräckliga bevis på uppsåt för att få någon fälld.

Men kan det inte också handla om vilken attityd domstolen har till arbetsmiljöbrott? Jag menar, finns det inte en risk för att man i allmänhet ser mildare på den här sortens brott? 

– Jo, gränsen mellan uppsåt och oaktsamhet kan vara svår att dra. Det är därför viktigt att både poliser, åklagare och domare har tillräcklig kompetens på området. En gång per år körs en femdagarsutbildning på polishögskolan där Arbetsmiljöverket, polisen och åklagare gemensamt går igenom arbetsmiljölagen och brott mot den, påtalar Mikael Syk.

Sedan den så kallade företagsboten infördes 2006 har antalet domar ökat eftersom det blivit något lättare att döma när domstolen inte längre ”behöver” fälla en enskild person.

− Det har förenklat utredningsförfarandet för åklagare och polis, men det betyder inte att inte en enskild person fortsatt kan dömas. Det ena utesluter inte det andra. Ett arbetsmiljöbrott kan innebära att dels företaget som sådant anses skyldigt och beläggs med företagsbot, som kan uppgå till höga belopp och skada företagets anseende, dels att en enskild chef döms som ansvarig, betonar Mikael Syk.

Ett exempel är att Skanska dömdes  till en företagsbot på sex miljoner för arbetsmiljöbrott då en bro rasade i samband med byggandet av inlandsbanan.

Att det är mycket svårt att få en enskild person dömd för ett grovt arbetsmiljöbrott är känt. Även i de fall då åklagare faktiskt ansett att det varit fråga om ett ”öppet” mål, har det blivit ett frikännande. Här finns det de som menar att det är tillämpningen av lagen som inte fungerar tillfredsställande, att det handlar om hur man värderar och klassificerar händelsen. Man borde från våra rättsvårdande instanser (in)se att det är ett brott och inte en olycka.

Om t.ex. ett företag tummar på säkerheten för att det ska vara billigt och gå snabbt; om det visar sig att ekonomiska skäl ligger bakom, är det då inte rentav fråga om ett slags ekonomisk brottslighet?

− Det kan ju ligga nära till hands att företag i starkt konkurrensutsatta branscher gör det av ekonomiska skäl, och då har man förmodligen inte i den branschen att göra, svarar Mikael Syk diplomatiskt.

”En fällande dom ska ge ökad kunskap”

− Det är positivt att möjligheten med företagsbot finns sedan ett antal år. Det gör att företaget som sådant – som ju är ansvarigt för organisationen och för att olyckor inte ska inträffa och som har resurser – fälls. Det viktiga är att brott mot arbetsmiljölagen utreds och att företaget och de inblandade lär sig något av en fällande dom. Det är viktigare än att hitta en enskild chef som ansvarig för underlåtenhet, en sådan process blir alltid långdragen och besvärlig för alla parter och slutar ofta med att ingen förklaras skyldig och ingen har lärt sig något.

Så kommenterar Börje Hammarström, branschansvarig på Ledarna, tillämpningen av arbetsmiljölagen.

FAKTA

Arbetsmiljölagen –
Arbetsmiljöbrott

Endast ca två procent av anmälda arbetsmiljö-brott leder till fällande dom (124 av 6 152 polisanmälningar under åren 2006–2010) . Lägger man till samtliga lagföringar, bland annat de som dömts till företagsbot, ökar siffran till sex procent. Enligt en studie som Arbetsmiljöverket (AV) tagit fram för denna period var dagsböter den dominerande påföljden under 2006 och 2007, medan företagsbot var vanligast under de följande åren (förändringen hör samman med de regelförändringar som gjordes med införande av företagsboten år 2006). Totalt har under perioden vart åttonde åtal ogillats och när det gäller brottstypen vållande till annans död ogillades åtal i närmare hälften av fallen.

Av de 383 fall som ledde till lagföring under den aktuella perioden utgjorde mer än hälften företagsbot mot näringsidkare och studien visar också att i de fall en fysisk person kunnat lagföras handlar det om en medelålders man som är svensk medborgare och som är chef (vd, eller i mellanposition, typ projektledare, produktionsansvarig).

Undersökningen visar att byggindustri och fastighetsförvaltning var den bransch med

andelsmässigt klart flest polisanmälda respektive lagförda arbetsmiljöbrott (2006–2010). Statistiken över arbetsmiljöbrott är osäker beroende på att polisen tenderar att klassificera händelser olika (olycka eller brott). Enligt en intervjuundersökning som Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet genomfört prioriterar poliser arbetsmiljöbrott lågt och anser dessa brott vara mer tidsödande att utreda än annan brottslighet.

Källa: AV Rapport 2013:4 Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling.

Se Byggchefernas ESF-mångfaldsutbildning i Västra Götaland  på youtube, ett projekt som finansierat av Europeiska Socialfonden 2013.

Ledaravtalets lönesättningsmodell bygger på dialog mellan chef och medarbetare. Den gör det möjligt att använda lönen som styrmedel för effektivt företagande. Utgångspunkten för ett kontinuerligt samtal är företagets lönepolicy, där det klart framgår hur medarbetarnas prestationer ska kopplas till företagets verksamhet.
 

Är du en av de där engagerade byggcheferna som gillar att prata om byggbranschen med arbetskamrater – och andra som är intresserade av ditt arbete?
Då tror vi på Byggcheferna att du skulle passa utmärkt som en av våra ambassadörer.
Vi söker nämligen medlemmar som är intresserade av att dela med sig av sina erfarenheter till dem som är på väg in i den här branschen. Du arbetar förmodligen som byggchef, arbetsledare, projektchef eller i liknande ledande befattnng.

Byggcheferna har idag ett etablerat program, vi kallar det Ambassadörsprogrammet, för att informera studerande på olika byggrelaterade utbildningar från norr till söder i vårt avlånga land. Vi besöker även arbetsmarknadsdagar och andra skräddarsydda föreläsningstillfällen.

Vi tycker det är oerhört viktigt att de som idag sitter på skolbänken, och som i morgon är våra kolleger, får relevant information från oss här ute i verkligheten. Att på ett tidigt stadium få ta del av de utmaningar, problem och frågeställningar som byggbranschen brottas med gör yrkeslivet enklare för alla.
Därför behövs du där ute bland studenterna. Det kanske inte var så länge sedan du själv satt på skolbänken och funderade över hur det skulle fungera på ditt första jobb? Eller så har du varit med ett bra tag. Det viktiga är att du tycker om att berätta om byggbranschen och om ditt jobb som chef. Resten hjälper vi till med.
What´s in it for me?
Vi kan lova att du kommer lära dig massor av att bli en av Byggchefernas ambassadörer. Du kommer bredda ditt kontaktnät, fördjupa din kompetens och lära nytt. Det är sådant som på sikt kommer att gynna din karriär.
.


Vill du veta mer? Ring Anne Stampe, tel.070-941 98 12 eller mejl: byggcheferna@ledarna.se
PS. Skynda dig på för studenterna behöver dig! DS.
 

I april i år fick Högskolan i Halmstad besök av Byggcheferna. Ett 30-tal studenter var på plats för att lyssna på när Lars Bergqvist och Byggchefernas senaste ambassadörstillskott Hampus Levén Svensson informerade om Byggchefernas roll och vad man gör för att stävja mutor, svartarbete och andra etiska dilemman i branschen.

Och det var kanske ingen tillfällighet att just Högskolan i Halmstad fick besök för i Svenskt Näringslivs senaste kartläggning hamnar skolan i topp. Skälet är just att högskolan samverkar med arbetslivet på ett genomtänkt sätt.
Och Byggchefernas egen ambassadör, Hampus Levén Svensson, tillhör faktiskt dem som studerat på Högskolan i Halmstad med gott resultat. Han fick jobb som arbetsledare direkt efter examen 2011.
Fyra av de tio bästa utbildningarna finns enligt Svenskt Näringslivs studie på Högskolan i Halmstad. För enbart tekniska utbildningar är siffran sex av tio.
Studenterna ser många fördelar med att få kontakter med arbetslivet under utbildningen.
– I och med att vi haft den här praktiken så har det lett till sommarjobb och det är en jättebra grej att ha med på sitt cv sen när man söker jobb, säger Anton Rylander, student på dataingenjörsprogrammet.
– Det finns inget annat lärosäte som sticker ut så positivt, och det är jätteroligt, säger Mikaela Almerud, högskoleexpert på Svenskt Näringsliv.

Ledaravtalets lönesättningsmodell bygger på dialog mellan chef och medarbetare. Den gör det möjligt att använda lönen som styrmedel för effektivt företagande. Utgångspunkten för ett kontinuerligt samtal är företagets lönepolicy, där det klart framgår hur medarbetarnas prestationer ska kopplas till företagets verksamhet.

Se filmen som  beskriver de viktigaste beståndsdelarna i lönesättningsprocessen inom ramen för Ledaravtalet. Klicka här!

Funderar du på att byta jobb och har ett nytt chefsjobb i sikte? Det kanske rentav handlar om att byta företag. Då kan du behöva hjälp inför en eventuell anställningsintervju. Här följer några bra råd från karriärrådgivaren Cathrine Lennesten.
Börja med att ta referenser på företaget och förbered en kort presentation som ger en professionell bild av dig. 

−Du måste självklart ha läst på om företaget innan du går på en anställningsintervju. Men eftersom företag i allmänhet vill marknadsföra sig på ett positivt sätt räcker det inte med att kolla företagets hemsida, utan prata med personer som känner till företaget ifråga, råder Cathrine Lennersten
 Under intervjun kommer du sannolikt bli ombedd att berätta om dig själv.  Då är det bra att ha förberett en sådan presentation på ca två minuter. Börja med att berätta om ditt nuvarande eller senaste arbete och försök lägga in sådant som samtidigt ger en bild av dig som person på ett professionellt plan.
Försök få med de tre, fyra viktigaste sakerna som du vill att de ska få veta om dig. Kolla gärna presentationen med någon du känner förtroende för.
Förbered dig på frågor du kan få.
Det finns några frågor som är självklara i samband med en anställningsintervju. En sådan är: Vilka starka och svaga sidor har du? Börja med att lyfta fram dina starka sidor. Därefter kan du plocka fram en svag sida och försöka resonera kring den. En stark sida kan också vara en svag. För den som exempelvis är drivande, kan en baksida vara otålighet.

Andra vanligt förekommande frågor är,
Varför lämnade du ditt tidigare jobb/vill lämna ditt nuvarande?
Varför ska vi anställa just dig?
Vad tycker du om din tidigare/nuvarande chef?

Berätta diplomatiskt om motgångar
Ge inte ett negativt intryck. Om du inte hade/har en fungerande relation med din chef, kan du berätta att du hade/har ett självständigt arbete med avstämningar som fungerade hyfsat.

Förbered frågor till rekryteraren
Be att han/hon berättar mer om arbetet du söker, vad som är den största utmaningen, eventuella problem som kan förväntas uppstå etc.

Samtal om lön
Det bästa är alltid att låta arbetsgivaren lägga första budet . Om du får en fråga om löneanspråk är det bra om du kan undvika att svara på den så länge som möjligt. Om du ändå känner att du måste svara kan du säga: ”jag är säker på att jag kommer att få en marknadsmässig lön”.

Var artig – avsluta mötet med att tacka.
När mötet är klart, tacka för en trevlig anställningsintervju och fråga hur den fortsatta rekryteringsprocessen ser ut. Fråga också om du kan kontakta rekryteraren för fler frågor, på så sätt öppnar du för en vidare dialog.

Inför intervjun.
Du kan alltid åka till företaget och spana vid entrén för att se utan ta en promenad runt kvarteret. Tänk på att du börjar på scen redan när du närmar dig huset. De kommer att fråga receptionisten efteråt om dig.


Fem konkreta tips tips från Cathrine Lennersten
Det gäller att känna in klädseln inför intervjun. Du kan alltid åka till företaget och spana vid entrén för att se vad som gäller. Om du är osäker, kan du alltid ha mörka jeans, tröja och kavaj. Om det inte är kavaj som gäller kan du alltid ta av dig den när du går in.
Var i god tid. Tänk på att du gör entré redan när du närmar dig huset. De kommer att fråga receptionisten om dig.
Frågar de om du vill ha kaffe – säg ja. Du behöver inte dricka det, utan det räcker med att sippa. Alternativet är att be om vatten. Men be inte om te förrän du ser att de har det.
Ha ett bra handslag och tänk på din första replik. Träna ditt kroppsspråk och vänd dig inte bort under anställningsintervjun, var rak i ryggen.
Ljug inte, men det betyder inte att du behöver berätta allt. Blås inte heller upp positioner och titlar från tidigare arbeten.

Det här var några råd från en av många karriärcoacher som finns på marknaden idag. Men du har kanske andra tips som är värdefulla? Om du har egna råd som du tycker har fungerat bra vid anställningsintervjuer, förmedla gärna dem här på Byggchefernas hemsida till dina kolleger. Det kan antingen vara råd du vill ge i rollen som chef som du erfarit när du själv haft intervjuer med sökande eller i rollen som sökande av ett jobb.

Fler och fler chefer och skyddsombud ser arbetsmiljöarbetet som en alltmer prioriterad del av ett företags verksamhet, men enligt en rapport från arbetsmiljöorganisationen Prevent saknar tre av tio skyddsombud kunskap och fyra av tio chefer saknar tid för arbetsmiljöarbetet.

Rapporten visar att fyra av tio skyddsombud anser sig inte ha branschspecifika kunskaper. Utmaningarna är större i mindre företag, där fyra av tio skyddsombud saknar övergripande kunskaper och mer än fem av tio chefer har tidsbrist. Utmaningarna ser olika ut beroende på företag och bransch. Men ansvaret för en god arbetsmiljö är detsamma. I början av året startade Prevent en delvis ny utbildning som innehåller nya webbaserade hjälpmedel som kursdeltagarna kan ha nytta av och tillämpa i praktiken efter kursens slut.

– Vi har kört tre utbildningstillfällen med totalt ett 50-tal deltagare, primärt chefer och skyddsombud, i systematiskt arbetsmiljöarbete då man får följa ett case och öva med hjälp av ett webbverktyg. Det är en traditionell klassrumsutbildning, men man har med sig webbverktyget hem. Utöver de rent teoretiska kunskaperna man får med sig ger den här utbildningen en idé om hur man praktiskt kan arbeta med frågan. Komplexiteten i byggbranschen med många underentreprenörer etc. tas dock inte direkt upp på de här kurserna, säger Gunnar Lagerström, projektledare på Prevent.

Hur ser det då ut i byggbranschen? Får byggchefer och arbetsledare det stöd som behövs? Och hur ser detta stöd i så fall ut?  Behöver även chefer ha tillgång till skyddsombud? Och sker det några utbildningar i systematiskt arbetsmiljöarbete som är specifikt anpassade till byggbranschens komplexitet?
Idag sker den huvudsakliga arbetsmiljöutbildningen inom byggbranschen via Entreprenörsskolan (drivs av Sveriges Byggindustrier) över hela landet. Enligt avtal mellan Sveriges Byggindustrier och Byggnads respektive SEKO kommer parterna överens om formerna för arbetsmiljöutbildningen.
–Vi erbjuder en grundutbildning i arbetsmiljö som till stor del handlar om det systematiska arbetsmiljöarbetet och som i huvudsak vänder sig till tjänstemän i arbetsledande befattningar och skyddsombud. Vi har ett tusental deltagare per år från olika byggföretag, säger Peter Nilsson ansvarig för Entreprenörsskolan och tillägger att de stora företagen dessutom ofta har egna utbildningar.

Grundutbildningen löper över tre dagar och är en teoretisk utbildning där man får lära sig det viktigaste kring lagar och regler och vad man måste känna till som arbetsledare. Undervisningen sker i traditionell klassrumsform med uppföljningsdagar. För skyddsombud finns särskilda fortsättningskurser.
En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som oftast berör chefens egen situation är den psykosociala. Hur hanterar ni den delen på dessa kurser?  
–Där har vi en del kvar att göra, det står dessvärre inte högst på dagordningen även om det är ett nog så viktigt moment. Arbetstrivsel och engagemang tas upp som en betydelsefull del, men det är väl det närmsta vi kommer den psykosociala biten, konstaterar Peter Nilsson.
När det gäller frågan om Byggchefernas medlemmar också ska ha rätt till skyddsombud, väckte Byggcheferna denna fråga redan för 15 år sedan genom att förhöra sig om Ledarnas rätt att utse skyddsombud.

–Den principiella uppfattningen från Ledarnas sida är att det kan vara olämpligt att vi utser skyddsombud eftersom våra medlemmar i sina arbetsuppgifter har ett arbetsmiljöansvar och i många fall sitter som arbetsgivarföreträdare i företagens skyddskommittéer och liknande. Men det har aldrig funnits ett förbud mot att utse skyddsombud. Den frågan måste naturligtvis avgöras på varje enskilt företag, säger Börje Hammarström, Branschansvarig på Ledarna och förtydligar:
–Ledarnas lokala organisation kan alltså utse skyddsombud om medlemmarna önskar det, för att på så sätt få möjlighet att bevaka chefers specifika arbetsmiljö i byggbranschen.

Yrkesinspektionen, som är tillsynsmyndighet, menar att Ledarna kan utse egna skyddsombud om dessa utses för att bevaka frågor som andra skyddsombud traditionellt inte bevakar. I klartext avses i detta fall den psykosociala arbetsmiljön för chefer i byggbranschen.

Finns det ett samband mellan en jämställd arbetsplats och hälsa? Det har i alla fall Arbetsmiljöverket nyligen konstaterat i en studie. Det finns nämligen siffror som visar att den svenska arbetsmarknaden tillhör de mest könssegregerade i världen. Jo, du läste rätt! Och det påverkar kvinnors hälsa, ett faktum är att de mår sämre än sina manliga kolleger. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Dessutom slutar fler kvinnoratt arbeta i förtid på grund av hälsoproblem.

Annica Vänje vid KTH, som står bakom den rapport som nyligen presenterades, menar att skälet till att arbetsmarknaden är så könsuppdelad beror på felaktiga föreställningar om att kvinnor är mer lämpade för vårdande yrken eller att kvinnor är fysiskt svagare än män.

Man gör inga genuskritiska analyser när man tittar på exponeringsrisker för kvinnor och män. Men för att förbättra kvinnors arbetshälsa räcker det inte med att ha en god fysisk eller psykosocial arbetsmiljö. Utan det krävs också en arbetsplats som är könsintegrerad. På en arbetsplats som inte är jämställd gror nämligen värderingar som skapar konflikter, trakasserier och hög personalomsättning, enligt Annica Vänje, som är övertygad om att vi måste bearbeta de könsskillnader som finns om vi ska kunna uppnå ett hållbart arbetsliv.

Arbetsmiljöverket har ett uppdrag från regeringen, som löper över fyra år, att undersöka kvinnors arbetsmiljö. Bland annat tittar Arbetsmiljöverkets inspektörer på hur kunskaperna hos landets arbetsgivare ser ut när det gäller betydelsen av ett genusperspektiv. I samband med internationella kvinnodagen, den 8 mars, genomfördes inspektioner under ett par veckor på ett stort antal arbetsplatser i skilda branscher där man undersökte om kvinnor och män har likvärdiga förutsättningar ur ett arbetsmiljöperspektiv.
 Frågor som togs upp var bland annat:
•            Finns det en föreställning om att vissa arbetsuppgifter eller områden lämpar sig bättre för kvinnor respektive män?
•            Vilka förutsättningar får män och kvinnor på arbetsplatsen för att kunna jobba med samma saker?
•            Finns det omklädningsrum, skyddskläder och verktyg anpassade för båda könen?

Källa: Arbetsmiljöverkets forskarrapport ”Under Luppen” och verkets externa satsning på kvinnors arbetsmiljö.

 

Först ut var avdelning Väst som höll sitt årsmöte den 14 mars på Varvsmuseet i Lundby på Hisingen i Göteborg. De 18 personer som dök upp fick förmånen att lyssna på ett intressant föredrag med bildvisning om Göteborgs varvshistoria av två entusiastiska medlemmar från Varvsmuseets ideella förening.

– Den här föreningen har samlat material om varven i Göteborg, Götaverken, Lindholmen & Eriksberg, från slutet av 1800 talet till dess de lades ner i slutet på 1970 talet, berättar ordföranden i avdelning Väst, Bo Olsson, som till vardags arbetar som Platschef på Granova Bygg (nyligen namnbytt till RCC).
Avdelning Väst har skrivit flera motioner och bland de frågor som diskuterades på årsmötet fanns kostnadsfritt medlemskap för gymnasieelever samt medlemslån.

– Själv tycker jag att den viktigaste frågan för Byggcheferna just nu är medlemsrekrytering. Det är viktigt att börja redan i gymnasieskolan och sedan gäller det att vara aktiv på alla högskolor som har byggutbildningar. I det sammanhanget är Byggchefernas ambassadörsprogram ovärderligt, betonar Bo Olsson.
Lokalavdelning Mellansverige höll ett av sina tre årsmöten den 16 mars på Karlstads stolthet, Löfbergs Lila Arena. Ett 25-tal medlemmar mötte upp och när de sedvanliga årsmötespunkterna avhandlats bjöds deltagarna på föredrag av ledarnas Anna Nilsson som redogjorde för rapporten ”Hållbara chefer”.

Därefter blev det underhållning när Färjestad slog Modo i kvartsfinal med 2-1. Byggchefernas Lars Bergqvist var märkbart nöjd med både uppslutningen och matchen.
– Det är lite av en utmaning att locka folk till de här avdelningsmötena, men det är mycket viktigt att medlemmarna kommer eftersom ombuden till stämman ska väljas. Därför lägger vi ner lite extra krut på att få till möten som håller en hög standard och som kan skapa engagemang. Som ombud och via motioner är stämman och föreningsmöten utmärkta tillfällen att göra sin röst hörd och lägga grunden för Byggchefernas framtida verksamhet och inriktning, säger Lars Bergqvist.
På avdelning Östs årsmöte kom ganska många inlägg och frågor från flera engagerade medlemmar som uppmärksamt lyssnade till Iréna Franzén, avtalsansvarig för byggområdet inom Ledarna, när hon delade med sig av rapporten ”Hållbara chefer”. Ett 25-tal medlemmar tog plats i NCC:s Inforum i Solna på kvällen den 10 april efter att först ha intagit en välsmakande buffé.

– Att vara chef blir allt tuffare, kraven ökar och det har blivit svårare att attrahera unga människor att anta utmaningen. Det innebär att vi måste arbeta än mer med att ge chefen rätt förutsättningar och en fullgod arbetsmiljö, poängterade Iréna Franzén.
Någon ur publiken påpekade att det handlar om tillförsel av resurser: ”Det måste finnas tillräckligt med folk, nu när man både är ekonom, kontorist och personalansvarig. När organisationen slimmas för hårt finns det ingen plats att växa och lära i, pyramiden blir helt enkelt för smal”.

Ordföranden för Byggcheferna, Lars Bergqvist, gav i sitt anförande medlemmarna ett historiskt perspektiv på Byggcheferna genom att blicka både bakåt och framåt.
– Byggchefernas rötter finns i en 120-årig historia, vi växer kontinuerligt via våra olika rekryteringskampanjer och vi har nu passerat 15 000 medlemmar, sa han bland annat.
Ordföranden för avdelning Öst, Catharina Lindén, efterlyste idéer på aktiviteter för medlemsmöten:
– Vi behöver ett större innehåll, och det gäller hela landet. Hur ska vi nå ut till de 70 procent på de mindre företagen där vi behövs mest?  Vi behöver fler engagerade medlemmar.
En mycket uppskattad aktivitet som avdelning Öst brukar ha på hösten är klubbordförandekonferensen.
– Då bjuder vi in alla medlemmar och då har vi alltid ett tema, det gångna verksamhetsåret hade vi mycket givande grupparbeten kring mångfaldsfrågan, berättar Catharina Lindén och understryker att hon är glad åt att så pass många kom på årsmötet.

– Det kom faktiskt fler än vad som hade anmält sig, och det är extra roligt för det brukar vara det omvända. Jag tycker också det känns bra att vi trots att vi inte är så många fick igång flera spontana diskussioner.
Vilken fråga tycker du själv är viktigast för Byggcheferna framöver?
– Arbetsmiljön, och den arbetar vi ju mycket med, både den fysiska och psykosociala. Ledarskapsfrågor är överhuvudtaget mycket viktigt.






 

Se klippet här!

Nya rön från Stressforskningsinstitutets projekt på LKAB Kiruna visar att skiftarbetare som arbetar både nattetid och under jord sannolikt inte exponeras för mindre ljus än en vanlig kontorsarbetare som arbetar dagtid.

– Vår undersökning visar att de faktiskt får mer dagsljus än de som arbetar kontorstider när man tar hänsyn till både arbetstid och fritid. Skiftarbetarna har ju möjlighet att komma ut under olika tider på dagen. Kanske är det i stället så att de som arbetar kontorstider har mest problem med att inte få tillräckligt med ljus vintertid, säger Johanna Garefelt vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

Stressforskningsinstitutet undersöker dagsljusets inverkan på sömnstörningar och hälsa. Sammanlagt har 1 270 personer vid LKAB, både skift- och dagtidsarbetare, svarat på frågor om bland annat hur de uppfattar sin hälsa, sovvanor, ljusexponering och trivsel med arbetstider.
– Resultatet bygger alltså på självrapporterade uppgifter och omfattar det ljus man säger sig få både under arbetstid och under fritid. Men de resultat som nu redovisas är endast preliminära.
Först om två år, då studien beräknas vara klar, kommer man kunna utläsa ett mer fullständigt forskningsresultat, påpekar Johanna Garefelt.

– Under vintern är det ju svårt för de flesta yrkeskategorier att få tillräckligt med ljus under arbetsdagar. Men för dem som inte kan kompensera detta under lediga dagar är sannolikheten att lida av sömnstörningar dubbelt så hög jämfört med dem som får åtminstone en timma dagsljus under antingen arbetsdagar eller lediga dagar, berättar Johanna Garefelt och tillägger att 9 procent lider sömnstörningar i kombination med dagtidströtthet, vilket motsvarar ett riksgenomsnitt.

Att man valt att utföra studien i just Kiruna hänger samman med att ovanför polcirkeln finns extrema skillnader i antalet dagsljustimmar mellan vinter och sommar, och att man vet att ljuset är viktigt för sömnen - men hur mycket spelar beteende och livsstil in?

I sommar ska man genomföra en ny enkät för att undersöka om den mängd ljus man exponeras för under sommaren skiljer sig åt från den man får vintertid.
– På sommaren finns större möjligheter att få mer ljus totalt sett eftersom dagarna är längre. Vi kommer också att genomföra ett DNA-test för att undersöka förekomsten av genotyper som tros ha samband med om man är morgonmänniska eller kvällsmänniska och hur man klarar oregelbundna sovtider och därmed kanske också möjligheterna att klara av skiftarbete. Vi vet redan idag att vissa klarar skiftarbete bättre än andra. Men om det beror på beteende, gener, ljusexponering eller har socioekonomiska orsaker är inte klarlagt, understryker Johanna Garefelt.
Vad är det mest spännande med denna forskning?
– Att det inte alltid är som man först tror …

 

Ledarnas löneavtal - som Byggchefernas medlemmar omfattas av – saknar procentsatser och potter och brukar därför benämnas ledaravtalet. Det betyder i praktiken att din lön är en fråga mellan dig och din närmaste chef.
– Rätt använd är det här en bra modell för alla parter eftersom båda kommer till tals. Men det förutsätter att man för en dialog, säger Irena Franzén, bransch- och avtalsansvarig på Ledarna

Den här modellen för lönesättning är inte ny. För ledarnas medlemmar inom byggsektorn har den funnits sedan 1993 och bygger enkelt uttryckt på lön efter prestation.
– Den här modellen för lönesättning är inte ny och kanske inte så svensk, utan den innebar något av en kulturkrock och blev omvälvande på svensk arbetsmarknad när Ledarna introducerade den för sina medlemmar inom byggsektorn, tillägger Irena Franzén.
Men finns det inte en risk för en subjektiv lönesättning när man inte har några potter eller procentsatser att hålla sig till. Jag menar om kemin inte fungerar mellan mig och min chef så kanske det påverkar lönen negativt?

– Bägge parter måste känna ansvar och komma väl förberedda till lönesamtalet. Dessutom måste man som chef motivera lönesättningen. Är man som medlem missnöjd med processen, lönesamtal eller liknande kan man kalla till en konsultation där man kan ta med sig sin facklige företrädare. Det är inte särskilt lätt för en chef att ”bara” nolla per automatik, understryker Irena Franzén.

I år har emellertid förhandlingarna runt om på företagen dragit ut på tiden. Enligt det centrala avtalet skulle de vara klara den 1 april, men de flesta arbetsgivare sitter stilla i vassen och avvaktar vad övriga löneavtal på marknaden resulterar i.
– Att agera så, med en anpassning till potten, undergräver legitimiteten i vår lönemodell. Men det kan ibland vara en knepig sits att vara en lojal medlem när man samtidigt är arbetsgivarens företrädare. Många av våra medlemmar befinner sig i den positionen och tvingas spela delvis dubbla roller, betonar Irena Franzén.
Att inte den här lönesättningsmodellen fungerar friktionsfritt på riktigt alla platser beror oftast på okunskap enligt Irena Franzén.
– Arbetsgivaren har ju tecknat ett avtal som han/hon har skyldighet att följa, så hur svårt kan det vara? Budgetarna var klara redan i höstas så det är inte så lätt att förstå vad problemet ligger egentligen.

På byggföretaget Goor, där Pierre Karlevall är chef för Fastighetsgruppen i Stockholm, tillika facklig representant för Byggcheferna, har avtalet fungerat utmärkt.
–    Generellt sett är våra medlemmar positivt inställda till avtalet, men det bygger på att man förbereder sig väl och följer tidplanen. Hos oss har vi inte väntat in andra avtal och procentsatser, utan kört så allt är i stort sett klart, berättar Pierre Karlevall.
Finns det då inga nackdelar med ett sifferlöst avtal, menar du?

–    Det kan ju se lite olika ut på olika företag, men tittar man på den utdelning som ledaravtalet gett här hos oss i Gore så är det mycket bättre än vad motsvarande avtal i Unionen och Sveriges Ingenjörer gett.

Men finns det inte en risk för att ens relation till chefen kan slå igenom så att utfallet blir väldigt subjektivt?
–    Visst kan man tala förbi varandra och blir man inte överens tar vi lönesamtalet på nytt då personalchefen och klubbordföranden är med och lyssnar. Skulle inte det heller fungera går vi vidare till steg tre och överlåter förhandlingsmandatet till mig och chefen, säger Pierre Karlevall.

Anders Adolfsson, arbetsledande platschef på företaget Byggmästarna i Skåne menar att det sifferlösa avtalet egentligen inte gör så stor skillnad:
–    Det har ingen betydelse, cheferna använder ändå procentsatser. De avvaktar andra avtal och tar ett genomsnitt, men det fungerar rätt så väl. Jag har löneförhandlat så här i åtta år och efter att man lagt ett ”bud” diskuterar man det och kommer så småningom förhoppningsvis fram till en nivå man är nöjd med. Annars hamnar ju förhandlingen på nästa nivå och det brukar som regel vara svårare. Just nu är det ju dessutom lite osäkra tider för byggindustrin, säger Anders Adolfsson.

Tisdag den 14 maj 2013 Conventum Konferens Örebro.
Klockan 16.30-19.00
Anmälan vill vi ha senast den 6 maj till byggcheferna@ledarna.se

Program
Mycket pekar på att svenskt arbetsliv befinner sig i en brytningstid, där stora utmaningar
väntar för de svenska cheferna. Cheferna ska leverera resultat, stötta medarbetare och samtidigt hitta balans i sina egna liv. En betydande faktor är hälsan, att cheferna ska orka och klara av att vara chefer med de
krav som ställs och i den miljö som de ska verka i.

"Hållbara Chefer" Börje Hammarström, Avtalsansvarig på Ledarna. -Vad innebär det att vara hållbar chef? Baserat på forsknings och utvecklingsprojektet medvetandegör och processar vi frågeställningar kring "Hållbara Chefer"

-Information från Byggcheferna

-Lönestatistik

-Val av en  representant till Byggchefernas stämma den 13-14 september.
Vi bjuder på kaffe och macka.



Varmt välkomna!

Lars Bergqvist
Ordförande Byggcheferna


 

Idag är andelen kvinnor som arbetar i byggbranschen ungefär 17 procent, i den siffran ingår även administrativa tjänster som exempelvis assistenter. Men det sker successivt en förskjutning; där man förr mestadels fann kvinnor i klassiska kvinnobefattningar är det idag fler och fler kvinnor som återfinns på mer tekniskt inriktade tjänster och som har en ingenjörsutbildning i botten.

Att utläsa hur stor andel kvinnor som har en arbetsledande ställning och alltså är chefer är däremot svårare att få grepp om.
– Andelen medlemmar som är kvinnor i Byggcheferna ligger på närmare nio procent och det ger en vink om hur det ser ut på ledande befattningar. Byggbranschen har fortfarande ett stort underskott av kvinnor i ledningsgrupper, så det finns en del att göra för att öka jämställdheten och mångfalden, och det är en av våra hjärtefrågor, säger Lars Bergqvist, ordförande i Byggcheferna.
I fackförbundet Sveriges Ingenjörer är andelen kvinnor som är medlemmar något högre eller 24 procent, men deras medlemmar är spridda på fler branscher än Byggcheferna som är mer branschspecifikt.
Hur ser då prognosen ut för andelen kvinnor som väljer att utbilda sig till ingenjörer för en eventuell framtid i byggbranschen?

Enligt Högskoleverkets siffror är andelen kvinnor med examen från byggrelaterade högskoleutbildningar, som civilingenjör med inriktning väg- och vatten, byggnad och lantmäteri samt den treåriga byggingenjörsutbildningen, växande. Det kommer att råda stor brist på ingenjörer inom de flesta branscher framöver, och det är kvinnorna som förmodas ta en relativt stor andel av jobben när de stora pensionsavgångarna äger rum inom byggbranschen.
2009 var andelen kvinnor med examen från byggrelaterade civilingenjörsutbildningar 27 procent, prognosen för 2030 ligger på 41 procent. Tittar man på den treåriga högskoleingenjörsutbildningen med inriktning väg- och vatten, byggnad och lantmäteri var 32 procent kvinnor av det totala antalet förvärvsarbetande med den utbildningen 2009. Någon prognos för framtiden finns inte framtagen för den gruppen.

Fler kvinnor tar plats i yrket
Analysen från Högskoleverket är att man befarar en mycket stor brist på ingenjörer framöver, men att könsfördelningen förväntas utvecklas mot betydligt fler kvinnor i yrket. Hur det slår branschvis, exempelvis för byggbranschen, går inte att utläsa. Där spelar ju även konjunkturen en stor roll.
Hur många kvinnor finns då på ledande befattningar i exempelvis ett storföretag som Skanska? Enligt Skanskas egna siffror har det största affärsområdet, Skanska Sverige med cirka 10 000 anställda, 126 kvinnliga chefer på olika nivåer. Det motsvarar 16 procent kvinnor av samtliga chefer.
Skanska har ytterligare 26 kvinnliga chefer i Sverige men de är fördelade på de övriga affärsområdena IT Nordic, Skanska fastigheter och Infrastructur Development.

Vad tycker kvinnorna om den grabbiga byggbranschen?
Vad säger de kvinnor som är verksamma i byggbranschen idag om den snedvridna fördelningen? Byggchefernas utsända gav frågan vidare till en av de få kvinnor som innehar en hög chefsbefattning, Catharina Holmström, vd på Sawi Byggnads AB tillika en av Byggchefernas ambassadörer.

– Män väljer män som är lika dem själva, generellt sett. Men det finns män som har lyft blicken och som inte känner sig hotade utan vill uppnå dynamik i organisationen. Byggbranschen är utan tvekan grabbig där det fortfarande kan hänga kalendrar med nakna kvinnor ute i bodarna. Då vill det till att cheferna visar mod och markerar så att kvinnor inte blir utsatta, utan kan känna sig välkomna. Ett viktigt sätt att stimulera fler kvinnor att välja byggbranschen är att som Byggcheferna gör besöka skolor och informera och berätta vad yrket som platschef egentligen handlar om. Det är mycket viktigt med goda förebilder bland både män och kvinnor, säger Catharina Holmström övertygande.

Alla drygt 17 000 medlemmar i Byggcheferna kommer även fortsättningsvis att få tidningen Byggvärlden i brevlådan. Det är ett resultat av att Byggcheferna förlängt prenumerationsavtalet fram till och med år 2015. Tidningen ingår som en del i medlemskapet.

– Byggvärlden är en utmärkt kanal för våra medlemmar som genom den får ett vidare perspektiv på branschen. Framförallt är de analyser och prognoser om vad som händer i byggbranschen av mycket stort värde för våra medlemmar, säger Lars Bergqvist, ordförande i Byggcheferna och tillägger:
– Byggvärlden har en ambition att kritiskt granska och följa utvecklingen i byggbranschen, och det mår branschen bra av, understryker Lars Bergqvist.
– Samarbetet med Byggcheferna innebär att tidningen stärker sin ställning ytterligare som den största affärs- och nyhetstidningen i byggbranschen, kommenterar Maria Senkerik, affärsområdeschef för Byggvärlden.




Byggvärlden är en oberoende affärs- och nyhetstidning för byggbranschen med en upplaga på 21 900 ex (TS-statistik 212).

Byggchefernas ambassadörsprojekt, med besök på bland annat högskolor för att informera om verksamheten och om vad man får som medlem, rullar på för fullt. Senast fick Högskolan i Halmstad besök. Ämnet för dagen var etik och moral, ett 30-tal studenter hade bänkat sig för att lyssna på Byggchefernas (BC) ordförande Lars Bergqvist som talade om vad man gör från Byggchefernas sida för att stävja bland annat mutor, svartarbete och liknande etiska dilemman i byggbranschen.

På plats fanns också BC: s senaste ambassadörstillskott 25-åriga Hampus Levén Svensson som äntrade scenen för första gången i rollen som ambassadör och lustigt nog råkade det bli på hans ”egen” skola. Hampus tog examen på Högskolan i Halmstad 2011 och fick jobb direkt som arbetsledare på Anjo Bygg i Halmstad.

– Jag läste BC:s artikel i Byggvärlden om ambassadörsprojektet och tyckte det lät spännande och roligt, så jag anmälde mitt intresse. Jag trivs i den här rollen med att tala inför folk och att ge råd och dela med sig av sina erfarenheter till andra studenter känns jätteviktigt. Det är ju en sak att gå en treårig högskoleingenjörsutbildning, en annan att komma ut i verkligheten, säger Hampus Levén Svensson entusiastiskt och fortsätter:
– Byggbranschen är komplex och Byggcheferna behövs verkligen som ett stöd i mer branschspecifika frågor som man träffar på där ute i verkligheten. Det försöker jag fokusera på i min information och jag tror att många av studenterna tog det till sig. Byggcheferna är mer än bara en fackförening och det tror jag man kan trycka extra mycket på, säger Hampus Levén Svensson.
Vad tänker du om ämnet etik och moral?

– Jag kunde inflika med erfarenheter från min vardag och berätta att det finns en risk för att en del försöker testa en när man kommer ut på sitt första arbete som ung och grön. Då måste man veta var man står, vad som faktiskt är rätt och fel och ha modet att stå emot trycket att göra fel om man pressas på något sätt. Det är ju viktigt att hålla sig informerad och det finns ju så många olika forum. Själv brukar jag gå in på BC: s webb för där tycker jag att jag hittar nya ämnen med annorlunda vinklar, säger Hampus Levén Svensson.

En som var mycket nöjd med BC: s aktivitet var byggprogrammens utbildningsansvarige på Högskolan i Halmstad, läraren Bengt Hjort.
– Den här typen av kontakter uppskattas av studenterna, det är ju väldigt viktigt att de får kontakt med branschen, och att prata om etik och moral är ett angeläget ämne, så vi från Högskolan tackar och tar emot, säger Bengt Hjort när BC: s utsända når honom på telefon några dagar efter besöket.
Att det var uppskattat vittnar studenten Henrik Jacobsson om. Henrik, som är 29 år och tidigare arbetat som snickare i flera år, går tredje och sista året med inriktning produktion och projektledning
– Det här var en riktigt vettig föreläsning, men det vore nog bra om vi som studerar på byggprogrammen - och sannolikt kommer arbeta inom byggbranschen - gick in i Byggcheferna tidigare. Efter den här introduktionen kommer jag och flera av mina studiekamrater att byta fackförbund och söka medlemskap i Byggcheferna, för det är mer branschspecifikt, säger Henrik Jacobsson som tyckte att informationen om vad Byggcheferna kan erbjuda var mycket bra.

– Det kom ju upp en del generella frågor kring fackförbund och då är det viktigt att veta vad det ger att vara med.
Hur ser du på etik- och moralfrågorna?
– Det är jätteviktigt att diskutera de delarna, nu det blev mest tal om svartarbeten, men branschen tampas ju med många andra svåra frågor som t.ex. mobbning på arbetsplatser vilket det också finns för mycket av, säger Henrik Jacobsson.

                                                                                                                                                                   

                                              
Ambassadören Hampus Levén Svensson och ordförande i Byggcheferna Lars Bergqvist
 

Utbildningsansvarige Bengt Hjort och ordförande i Byggcheferna Lars Bergqvist

Henrik Jacobsson

Många får mer och mer att göra och känner sig alltmer pressade och stressade. Men visste du att ca två timmar per dag och anställd kan gå till tomt arbete? Det visar i alla fall de internationella mätningar som gjorts enligt sociologen Roland Paulsen vid Uppsala universitet som lagt fram doktorsavhandlingen ”Tomt arbete”.
Det handlar om den minoritet som helt enkelt har för lite att göra och som istället ägnar arbetstid åt privata aktiviteter.
Men vad är skälet till att man skulle lägga så mycket tid på privata saker på arbetsplatsen? Det har Roland Paulsen undersökt genom att intervjua ett 40-tal personer, främst tjänstemän, men även industriarbetare som faktiskt bara använder hälften av sin arbetstid åt sitt arbete. Den andra delen ägnas studier, Facebook, privata samtal eller åt att sova.

De skäl som framkom var dels en känsla av meningslöshet, de arbetsuppgifter man har känns främmande och berör inte, dels ett behov av att hämnas – och här ska du som chef se upp. Hämnden är nämligen riktad mot dig eller hela företaget. Ytterligare ett skäl som angavs var protest. Man känner sig helt enkelt utnyttjad av systemet och samhället. Men ”tomt arbete” kan enligt Roland Paulsens forskning även vara ofrivilligt, det vill säga ett resultat av att den anställde inte känner sig behövd. De flesta har väl hört talas om Burn out, men fenomenet med att känna sig uppgiven och omotiverad på grund av för lite att göra, men där man gör allt för att dölja det, kallas av schweiziska forskare på området för Bore out. Man är helt enkelt deprimerad av långtråkighet.

Själv vill man inte ta upp sin belägenhet med chefen eftersom man är rädd att då bli övertalig. Ett känt exempel är en tysk tjänsteman som förra året i ett mejl berättade för sina arbetskamrater att han inte hade utfört några sysslor på sin arbetsplats på 15 år och anledningen han angav var att den avdelning han arbetade på hade expanderat så snabbt så att han hade blivit överflödig, men det hade ingen märkt. Ytterligare ett exempel på verksamhet som fortgått trots frånvaro, fysisk eller mental, är händelsen på LKAB där det visade sig att arbetare hade stämplat in åt varandra och fått lön utan att vara närvarande.

Roland Paulsen menar också att vi lever i en föreställning om den rationella arbetsplatsen, men att så inte alls alltid är fallet i verkligheten. Det är inte heller alltid så lätt för chefen att upptäcka om den tid som läggs ner på ett visst arbete är rimlig eftersom många medarbetare har ett övertag kunskapsmässigt gentemot sin chef.

Källa: Tidningen arbetsliv och DN

Nu pågår val av ombud till Byggchefernas föreningsstämma, som går av stapeln 13-14 september på Sundbyholms slott i Eskilstuna. Totalt 30 ombud ska väljas och de sju lokalavdelningarna runt om i landet jobbar intensivt med olika aktiviteter för att locka medlemmar till sina respektive årsmöten.
Vi kommer att rapportera om mötena här på webben, på Facebook och i Byggvärlden. Så: klaga inte i tysthet, utan gör din stämma hörd på ditt lokala avdelningsmöte där du träffar andra medlemmar, där du är med och väljer de som ska representera dig. Helt enkelt: det är där du kan vara med och påverka Byggchefernas inriktning och därmed din egen framtid. Samtidigt får du ju ta del av intressanta föreläsningar eller andra spännande aktiviteter, äta en bit mat och bara umgås med kolleger.

Byggcheferna håller avdelnings möte och utbildningsseminarium i Jönköping och Växjö

Tid och plats.
Torsdag den 25 april klockan 16.30- 19.30 Hotell John Bauer Jönköping
Tisdag den 29 april klockan 16.30-19.30 Elite Stadshotellet Växjö
Välj ort och anmäl dig senast den 22 april till byggcheferna@ledarna.se
Uppge vald ort och medlemsnummer eller personnummer.

Program

16.30 Vi bjuder på kaffe och macka

17.00 Information från byggcheferna

17.15 Val av ombud till stämman den 13-14 september 2013.

17.30 "Mera mångfald bättre Balans"


Välkommen till utbildningsseminarium, ”Mera mångfald bättre balans"

Vi kommer att på ett enkelt och utvecklande sätt under två timmar diskutera jämställdhets- och mångfaldsfrågor i Byggbranschen.

Vi skall delta i ett unikt utbildningsprojekt, ”Mera mångfald bättre balans”.
Detta är ett samprojekt mellan Byggcheferna, Sveriges Byggindustrier och samt Europeiska Socialfonden.
Det är för få kvinnor och personer med ickesvensk bakgrund i vår bransch.
Detta medför ett stort utanförskap för personer med ickesvensk bakgrund samt att en stor del av Sveriges befolkning inte finns representerade i branschen.
Vi skall tillsammans med andra stora aktörer i branschen försöka utveckla branschen.

Varför en mångkulturell och jämställd byggbransch?
Undersökningar visar att företag med ett stort mått av mångfald och ett aktivt jämställdhetsarbete är mer lönsamma därför att:

• Antalet uttagna sjukdagar minskar
• Företag med jämställd representation har högre produktivitet
• Företag har lättare att rekrytera personal
• Trygga medarbetare är friskare och mer engagerade i sitt arbete
• Det fattas bättre beslut i jämställda företag
• Företag med aktivt mångfaldsarbete har bättre lönsamhet


Välkomna!
Egon Waldermarsson
Avd 816 Byggcheferna

”Byggbranschen är konservativ och det är svårt att komma in med invandrarbakgrund. Det är lättare med ett svenskt efternamn”
Det rådet fick en förtvivlad, nyutexaminerad byggarbetsledare av sin arbetsförmedlare efter att under ett år, utan framgång, ha sökt mer än 200 arbeten i hela landet. Denna sin hopplöshet gav han uttryck för i en insändare i DN i september i fjol.

Så, hur står det egentligen till i byggbranschen? Har inget hänt de senaste åren? Eller är det så här illa?
BC: s utsända har läst statistik och talat med företrädare för branschen. Och alla är överens. Byggbranschen kan bli bättre på att ta tillvara den stora outnyttjade potential som de med utrikes bakgrund besitter i vårt avlånga land. För invandrad kompetens är en stor tillgång som svenska arbetsgivare i allmänhet och byggbranschen i synnerhet måste inse att de behöver.

Faktaruta/bakgrund
1993 var andelen utrikes födda i Sverige totalt 9,9 procent 1
Motsvarande siffra 2011 var 15,1 procent (varav 7 % födda utanför Europa). Hur ser det då ut i byggbranschen? 1993 fanns det 4,9 procent utrikes födda2 av det totala antalet förvärvsarbetande i byggbranschen3). 2011 hade den siffran ökat till 9,2 procentenheter4). Andelen utrikes födda som andel av befolkningen har alltså ökat med drygt 5 procentenheter på knappt 20 år, medan andelen utrikes födda av det totala antalet förvärvsarbetande i byggbranschen ökat med drygt fyra procentenheter. Totalt har antalet förvärvsarbetande i byggbranschen5) ökat från drygt 220 000 (1993) till närmare 315 000 (2011). Av de 315 000 kom drygt 22 000 från Europa inklusive Norden, medan närmare 6 500 kom från länder utanför Europa och Norden.

1993 såg det lite annorlunda ut. Då kom den största andelen av antalet utrikes förvärvsarbetande i byggbranschen från Norden (exkl. Sverige) och på andra plats från Europa (exkl. Norden). Närmare 20 år senare (2011) hade alltså andelen från Europa stigit avsevärt, i absoluta tal ökade antalet från närmare 2 500 personer till drygt 15 000, medan antalet från Norden samtidigt minskade med ett tusental personer.
Dessutom kan man se en ganska markant ökning i antalet som kommer från Sydamerika och Asien under denna tidsperiod. Att antalet från Europa (exkl. Norden) ökat så kraftigt på dessa år kan möjligen förklaras av att EG under dessa år fått ett antal nya medlemsländer som ökat arbetskraftsrörligheten i Europa.
Ett sätt att få en bättre känsla för hur det egentligen ser ut i byggbranschen i det här avseendet är att jämföra med andra branscher (givet en rad olikheter).
Exempelvis har en näringsgren som Hälso- och sjukvård, som i absoluta tal nästan fördubblade det totala antalet förvärvsarbetande från drygt 175 000 personer (1993) till 294 000 (2011), ökat andelen utrikes förvärvsarbetande från 8,5 procent till 13,5 procent.




Källa: SCB befolkningsstatistik samt SCB, RAMS
1) Inkluderar inte gruppen födda i Sverige där bägge föräldrar är utrikes födda. Om man även tar med den gruppen stiger den totala siffran till 19,5 procent. Eftersom SCB inte har en publicerad siffra med den gruppen inkluderad för 1993 används här endast siffran för gruppen utrikes födda. Detta för att möjliggöra en jämförelse över lite längre tid, utvecklingen från 1993 till 2011.
2) Med utrikes födda menas här endast dem som är födda utrikes
3) Kategori: Byggindustrin
4) Kategori: Byggverksamhet
5) I SCB: s statistik (RAMS) heter kategorin 1993 Byggindustri, medan den 2011 heter Byggverksamhet varför kategorierna möjligen inte är helt jämförbara.

– Idag anställs fler tjänstemän med utrikes bakgrund än tidigare och jag menar att attityden till mångfald i byggbranschen har förändrats påtagligt bara de senaste fem till sex åren, säger Lars Tengvall, projektchef på NCC och vice ordförande i Byggcheferna med specialitet mångfaldsfrågor.

Dels har den nya, unga generationen större erfarenhet av kamrater med utländsk bakgrund, dels ser företagen nyttan med att ha en mångkulturell grupp. I byggbranschen köps dessutom mycket i andra länder som t.ex. i Kina, Polen och Baltikum och då är det en tillgång att ha medarbetare som kan kulturen, språket och de normer och koder som gäller. Numera är det i princip ingen som blir utsorterad pga. efternamn eller ursprung, utan man ser till kompetens. Sorteras någon bort beror det i allmänhet på för dåliga kunskaper i svenska språket, säger Lars Tengvall.

Men händer det inte att företag i byggbranschen tar in personal trots knappa kunskaper i svenska, men att det sker via bemanningsbranschen?
– Jo, det händer att någon ena dagen inte betraktas som tillräckligt kompetent för att anställas, men dyker upp i branschen ändå. Men i botten ska ju alla arbetsgivare, oavsett hur de rekryterar sin personal, se till att den har tillräcklig kompetens med eventuell validering av en utländsk utbildning, säger Lars Tengvall diplomatiskt och fortsätter:

– I Byggcheferna är vår ståndpunkt att alla givetvis ska behandlas likvärdigt och att man ska följa svensk arbetsmiljölagstiftning och således se till att alla medarbetare har förstått vad som gäller och har rätt kompetens för uppgiften.
På vilket sätt arbetar Byggcheferna konkret med mångfaldsfrågor för att förändra attityder?

– Vi jobbar på flera plan med dessa frågor, bl.a. har Byggcheferna i samarbete med Sveriges Byggindustrier och ESF (Europeiska socialfonden) nyligen kört diskussionsbaserade seminarier om etnisk bakgrund, sexuell läggning och jämställdhet i region Västra Götaland för ca 600 personer, från vd till projektchefer och arbetsledare deltog. Tanken är att man ska våga diskutera även känsliga frågor. Cheferna har ju ett stort ansvar för att åstadkomma förändringar och skapa rätt förutsättningar. Vi höll ett tiotal liknande seminarier även i Stockholm för ett par år sedan då totalt 100 personer deltog, berättar Lars Tengvall.

Efter dessa seminarier kan varje företag sända två personer på en utbildning med syfte att arbeta fram riktlinjer för att sedan plantera dessa ute i verksamheten.
– Meningen är att det ska bli långsiktigt hållbart, poängterar Lars Tengvall.
 

Senast 2015, ska vi vara ledande i vår bransch när det gäller mångfald och inkludering, säger Pia Höök, som sedan i september i fjol är ansvarig för mångfaldsarbete i Skanska.

Och hur bär man sig åt för att bli det?
– Vår målsättning innehåller både en kvantitativ och kvalitativ del, men det finns en risk i ingenjörstunga organisationer, som byggbranschen, att man främst fokuserar på det kvantitativa som t.ex. andelen utrikes födda. Men det är lika viktigt att säkerställa att vi har en inkluderande organisationskultur och den frågan jobbar vi aktivt med på flera plan, betonar Pia Höök och berättar att andelen utrikes födda i Skanska idag är åtta procent. 1,

– Det avspeglar inte samhället i stort, men vi gör små framsteg och när vi ställer frågan om våra medarbetare uppfattar arbetsmiljön som inkluderande, ligger svaren i allmänhet över genomsnittet för liknande företag. Vi jobbar mycket med attityder och värdefrågor i våra olika interna utbildningsprogram, från introduktionsdagar till code of conduct-kurser och ledarutbildningsprogram, säger Pia Höök.

Sedan 2012 har Skanska en ny ledarprofil som omfattar alla medarbetare (alltså inte bara chefer) där en viktig kompetens i profilen handlar om mångfald: hur du förhåller dig till och hanterar mångfald i den dagliga verksamheten. I programmet ingår att alla medarbetare årligen ska utvärdera sig själva och de blir även utvärderade av sina chefer utifrån kompetenserna i ledarprofilen. Det finns också olika utvecklingsaktiviteter knutna till områden som eventuellt behöver förbättras.
– Men vi måste bli ännu bättre på att attrahera och rekrytera individer med utrikes bakgrund, och det arbetet måste pågå kontinuerligt och i kombination med arbetet med vår organisationskultur.
Kan du ge några konkreta exempel på hur ni arbetar för att t.ex. få in fler ungdomar med utrikes bakgrund?

– Vi sätter upp mål för och följer upp högskole- och civilingenjörsprogrammen, Skanska21 och SkanskaP3, varje år utifrån ett mångfaldsperspektiv. Våra ambitioner på mångfaldsområdet ska genomsyra hela rekryteringsprocessen, förklarar Pia Höök.
I den senaste Företagsbarometern visade sig Skanska vara det mest populära företaget, alla kategorier, bland högskoleingenjörer. Även inom byggbranschen är Skanska den mest attraktiva arbetsgivaren både bland högskole- och civilingenjörer.

– När det gäller yrkesprogrammen är jag mer osäker, men det finns nog anledning att arbeta mer medvetet även på den nivån. Vi jobbar också med mångfald som del i vårt erbjudande till kund, så som i Vivalla i Örebro, där kunden är ÖBO, Örebro Bostäder. Vivalla är ett bostadsområde med hög andel utrikes födda människor och också hög arbetslöshet. I samband med att vi renoverar bostäderna i Vivalla erbjuder vi praktikplatser till boende i området. Det blir allt vanligare att kunden frågar efter ett socialt hållbarhetsengagemang i lokal- och närsamhället, i USA är detta mycket vanligt, berättar Pia Höök.

1) Inkluderar här även födda i Sverige där bägge föräldrar är födda utrikes

 

Näringslivet är mycket skeptiskt till den svenska högskoleutbildningen. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv nyligen låtit genomföra bland drygt 1 000 företag. Studien visar att svensk arbetsmarknad har stora matchningsproblem, och det gäller även ingenjörer.  
Samtidigt visar uppgifter som organisationen Ledarna nyligen har tagit fram att akademisk utbildning ger sämre utdelning i byggbranschen än inom andra yrkesområden.

En person i chefsposition med akademisk utbildning tjänar ”bara” drygt 18 procent mer än en chef som endast har grundskolebakgrund. Jämfört med hela arbetsmarknaden är skillnaden dubbelt så stor: 35,5 procent. Det är alltså betydligt mindre lönsamt att skaffa sig en akademisk högskoleutbildning om man har siktet inställt på att bli chef i byggbranschen – i alla fall enligt de siffror som Ledarna har tagit fram.
Bland studenter som går bygginriktade program på högskolorna ses inte detta med blida ögon.

– Det är chockerande siffror, säger Derya Bahceci som går fjärde året på samhällsbyggnadsprogrammet på KTH i Stockholm, där hon pluggar byggprojektledning.
För att återgå till svenskt Näringslivs undersökning är det endast 28 procent av de tillfrågade HR-cheferna som anser att högskoleutbildningen klarar av att förbereda studenterna för arbetsmarknaden, vilket är anmärkningsvärt eftersom de samtidigt anser detta vara högskolornas viktigaste syfte. Inte heller området kompetensförsörjning är man nöjd med, där bara knappt hälften av företagen tycker att utbildningen lever upp till sitt uppdrag.

För att säkerställa att den nyutbildade har relevant kompetens menar företagen att praktik eller motsvarande arbetslivserfarenhet under utbildningen är ett mycket viktigt inslag. Vidare framkommer att ämnesinriktning anses viktigare än vid vilken högskola studierna bedrivits.
Endast drygt 25 procent av företagen har en löpande kontakt med universitet och högskolor, och de större företagen har mer kontakt än mindre företag.

Undersökningen ”Företagens syn på högre utbildning” presenteras av Svenskt Näringsliv denna vecka.
 

En undersökning som Länsförsäkringar har gjort visar att arbetsgivare på mindre företag har dålig kunskap om hur man ska hantera medarbetare som missbrukar alkohol. 2 100 företag med en till tio anställda har intervjuats. Undersökningen ger vid handen att så många som åtta av tio anställda menar att det är ganska eller mycket viktigt att deras arbetsgivare vet hur man ska gå till väga för att ta hand om missbruksproblem på arbetsplatsen.

Men det är bara drygt tre av tio arbetsgivare som anser att just deras företag har rätt kompetens för att hantera dessa problem. Bland de anställda som tillfrågades uppger mindre än hälften, eller fyra av tio, att det företag de arbetar på har tillräcklig kompetens.
Enligt Anna-Karin Lindeberg, hälsostrateg på Länsförsäkringar, är det vanligt att man väntar för länge, oftast på grund av att man inte vet hur man ska göra och kanske är rädd för att ha fel.

–    Man väntar kanske tills man tycker att man har bevis och då kan problemen ha hunnit bli allvarliga. Därför är det viktigt att man som arbetsgivare och chef har fungerande verktyg, som en alkohol- och drogpolicy. En sådan visar vilka regler som gäller. Det bör också finnas en handlingsplan för vad man ska göra om en kollega dyker upp på arbetsplatsen alkoholpåverkad, säger Anna-Karin Lindeberg.
Signaler på missbruk:
•    Ökad korttidsfrånvaro
•    Försämrad arbetsprestation
•    Koncentrationssvårigheter
•    Fler tillbud och missar
•    Sjukfrånvaro i samband med helger och löneutbetalningar
•    Konstiga förklaringar till missar och frånvaro

Hur vanligt är det då att jobbet påverkas/blir lidande av överkonsumtion och eller missbruk? Enligt en ganska färsk norsk studie (Andreassen & Johannessen, 2012) där deltagarna fick frågor om alkohol och arbetsliv, uppger en av tio att de varit borta från arbetet som en följd av att de varit bakfulla och en av tre har haft problem att fungera tillfredsställande på arbetsplatsen dagen efter. Närmare 15 procent säger att de dricker regelbundet i sammanhang som är relaterade till jobbet, men en av fem hade aldrig druckit alkohol i jobbsammanhang det senaste året. Undersökningen visade också att det jobbrelaterade drickandet ökar proportionellt med befattning. Till dem som dricker oftast i jobbsammanhang hör män på toppchefsnivå, medan kvinnor utan chefsposition är det som dricker mest sällan.

Den mest liberala alkoholkulturen i arbetslivet finns inom media, information och PR, tätt följd av bank/finans/försäkring och försäljning/marknadsföring. Mest konservativ syn finns inom renhållningsbranschen och inom forskning och utbildning. Alkoholkulturen på arbetsplatsen är mätt genom fem frågor, t ex om kollegerna tycker det är fel att gå ut tillsammans efter jobbet och ta en öl.
Källa: Tidningen arbetsliv och Alna

Påskläsning-
Vad gör attraktiva arbetsgivare? Vad gör arbetsgivare attraktiva? Det är två frågor som ställs i boken Employer Branding (Liber 2012) och som handlar om hur man utifrån en organisations varumärke kan attrahera, rekrytera och behålla sina medarbetare.

Är du duktig på det som på engelska heter Employer Branding kommer också din arbetsplats att uppfattas och beskrivas som attraktiv. Men i många fall, menar författarna, känner en ledningsgrupp bättre till vad datorerna har för avskrivningskostnader och vad kunder tycker om företaget än hur medarbetarna uppfattar företaget som arbetsgivare. Man kanske inte ens har koll på att halva arbetsstyrkan är på väg bort …

Boken ger flera exempel på företag och organisationer som arbetar systematiskt med dessa frågor för att förbättra varumärket och på så sätt locka till sig kompetent arbetskraft. Att bygga upp ett starkt varumärke tar tid, påpekar författarna, och då gäller det att ta hand om medarbetarna som är företagets och organisationens bästa ambassadörer. Enligt boken är det så smarta arbetsgivare tänker och agerar – att nyttja de egna medarbetarnas hjärnor och motivation, som i allmänhet utgör en mycket stor del av ett företags värde, Proud People Perform.
Sociala medier medverkar till att öka genomskinnligheten i ett företag. Bloggar, facebook, twitter kan på ett snabbt och brett sätt avslöja ett företags verkliga ansikte, det är inte lika lätt att köpa en bra image längre. Med boken Employer Branding lovar författarna att du får veta allt du behöver för att bli en attraktiv arbetsgivare.


Om författarna
Anna Dyhre är egen företagare och har arbetat med frågor kring Employer Branding sedan 1996. Anders Parment, ek dr och lektor vid företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet. Han och har i sina roller som forskare, strategikonsult, föreläsare och författare intresserat sig för hur olika generationer relaterar till arbete, karriär, konsumtion och samhällets institutioner samt hur generationsskillnader kan mätas och hanteras.


 

Sanktionsavgifter ska ersätta böter vid brott mot arbetsmiljölagen enligt ett nytt lagförslag från regeringen. Det gäller framförallt den stora andel bötesstraff som är kopplade till arbetsmiljö- och arbetstidsregler. Trots långa utredningstider av dessa brott är det idag endast 25 procent av de anmälda brotten som får någon påföljd.
Enligt arbetsmarknadsminister Hillevi Engström kommer sanktionsavgifter fungera mer effektivt.
– Vi tror att det regelverk som finns faktiskt kommer följas bättre med det nya förslaget.

Meningen är att alla brister som kommer i dagen ska bestraffas. Idag går tre av fyra som bryter mot reglerna fria, betonar Hillevi Engström.
Enligt förslaget ska den som bryter mot en regel få ett avgiftsföreläggande där maxbeloppet föreslås bli en miljon kronor. Om inte föreläggandet godkänns kan ärendet tas upp i förvaltningsrätt.

Straffsanktionen behålls dock för vissa brott, t.ex. mot reglerna om minderårigas arbete, underlåten anmälan av olyckshändelse, lämnande av oriktig uppgift till Arbetsmiljöverket, borttagande av skyddsanordning, liksom brott mot vissa arbetstidsregler. När Arbetsmiljöverket beslutar om ett föreläggande för en enskild arbetsplats ska de även fortsatt kunna välja mellan straffsanktion och vite som sanktion för beslutet. Brottsbalkens regler om arbetsmiljöbrott berörs inte av de föreslagna förändringarna.

Källa Arbetsmarknadsdepartementet

Kvinnorna håller på allvar att ta plats i byggvärlden. För andra året i rad är det en kvinna som utses till Årets byggchef. Helena Söderberg, projektchef vid Züblin Scandinavia AB och med ett förflutet som bland annat  förvaltare av kårhuset på KTH, kammade hem titeln Årets byggchef 2013.Priset delas ut av Byggcheferna och tidningen Byggvärlden

Se youtube klippet här!

Genomsnittschefen i Sverige tjänar 39 500 kronor i månaden inklusive förmåner och rörliga lönedelar. Statistiken baserar sig på uppgifter från 71 300 svenska chefer av Sveriges cirka 500 000 chefer.
I den senaste lönestatistiken från Ledarna som  nu presenterats,  kan du som är medlem i Byggcheferna, studera just medianlönenivån för chefer i byggbranschen lite närmare i diagramet nedan.

Chefslöner 2013 - en sammanfattning
•    Medianlönen för en chef är 39 500 kronor per månad
•    Fyra av tio chefer har rörliga lönedelar, t ex bonus
•    Finansdirektörer och produktionsdirektörer är de chefer som tjänar mest
•    Köksföreståndare och lageransvariga är de chefer som tjänar minst
•    Chefer i storstadsregionerna tjänar mer
•    Chefer i storstadsregionerna bytte jobb oftare 2012
•    Kvinnor som är chefer tjänar 2000 kronor mindre per månad än män som är chefer.

Källa: Krister Andersson, statistiker och löneexpert, Ledarna

Kvinnorna håller på allvar att ta plats i byggvärlden. För andra året i rad är det en kvinna som utses till Årets byggchef. Helena Söderberg, projektchef vid Züblin Scandinavia AB och med ett förflutet som bl.a. förvaltare av kårhuset på KTH, kammade hem titeln Årets byggchef 2013.

– Jag vill gärna vara den chef jag själv skulle vilja ha, sa en överraskad och lycklig Helena Söderberg när hon mottog utmärkelsen och priset – en ledarutbildning vid Ledarstudion i Stockholm.
För att sätta ljuset på bra ledare inom branschen har Byggcheferna i samarbete med tidningen Byggvärlden instiftat priset Årets byggchef, som nu delas ut för fjärde året i rad.

– Byggbranschen är inne i ett gigantiskt generationsskifte och har ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare och chefer som ska bygga för framtiden, säger Lars Bergqvist, ordförande för Byggcheferna.

Helena Söderberg har för närvarande rollen som Contract Manager vid bron över Sundsvallsfjärden och har tidigare varit projektchef vid Norra länken. Eftersom Helenas arbetsplats inte sällan är en riskabel plats att vistas på, ligger hennes fokus på att se till så att projekt genomförs på ett säkert sätt.
– Det krävs extra eftertanke för att få till den logistik och de flöden som är ett måste i den här miljön, säger Helena Söderberg.

Helena Söderberg, är 46 år och utbildad Civilingenjör, Väg- och Vattenbyggnad, på KTH

Juryns motivering:
”Norra Länken är ett tekniskt komplicerat infrastrukturprojekt där berg- och betongtunnlar byggs genom ett naturkänsligt område.
Helena Söderberg har med ett starkt engagemang och med stor kreativitet bidragit till projektets framgång, både tekniskt och ekonomiskt. Hon är alltid inriktad på högsta nivå av kvalitet i hela projektet.
Helena är också en uppskattad ledare - både av företaget och beställaren - för sin smidiga förmåga till problemlösning och samarbete.
Med ett rakt och tydligt ledarskap, ett strukturerat arbetssätt och med stor teknisk kompetens har hon tagit en ledande position hos en av de utländska aktörer som slagit sig in på den svenska marknaden. Helena får dessutom högsta vitsord av beställaren.
Med denna motivering tilldelas Helena Söderberg utmärkelsen Årets byggchef 2013.”


Priset till Årets byggchef, en ledarutbildning vid Ledarstudion i Stockholm, sponsras av Byggcheferna inom Ledarna, som är Sveriges enda organisation för chefer inom byggbranschen, och Ledarstudion som drivs av Lena Ahlström.


De utser Årets byggchef
Susanne Bengtsson, chefredaktör Byggvärlden.
Joachim Berner, sitter i styrelsen för bland annat Forma Publishing Group och MQ.
Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna.
Per-Erik Josephson, professor i byggnadsekonomi på Chalmers och föreståndare för Centrum för Management i Byggsektorn.
Maria Senkerik, försäljningschef Byggvärlden.
Åsa Söderström Jerring, har bl.a. varit vd på NCCs dotterbolag Ballast Väst samt varit vd på Sweco Theorells. Styrelseledamot i JM med flera bolag.
Hidayet Tercan, entreprenör, föreläsare, debattör och grundare av bland annat vårdföretaget Zemrete.


Fakta Årets byggchef
Syftet är att höja statusen på byggchefsjobbet och att locka fler att satsa på byggchefsrollen.
Lönsamhet, ledarskap, kundnöjdhet, förnyelse och etiskt agerande, internt och externt, är de nyckelord som juryn tittar på



BYGGCHEFERNA, med 15 000 medlemmar spridda över hela landet, tillhör Ledarna och är Sveriges enda chefsorganisation för byggchefer. Byggcheferna arbetar för att möta dagens och morgondagens behov av ett modernt ledarskap med särskilt fokus på kompetensutveckling, jämställdhet, arbetsmiljö, branschutveckling och etik.
Se vidare www. Byggcheferna.se samt i sociala medier 

Kvinnorna håller på allvar att ta plats i byggvärlden. För andra året i rad är det en kvinna som utses till Årets byggchef. Helena Söderberg, projektchef vid Züblin Scandinavia AB och med ett förflutet som bl.a. förvaltare av kårhuset på KTH, kammade hem titeln Årets byggchef 2013.

– Jag vill gärna vara den chef jag själv skulle vilja ha, sa en överraskad och lycklig Helena Söderberg när hon mottog utmärkelsen och priset – en ledarutbildning vid Ledarstudion i Stockholm.
För att sätta ljuset på bra ledare inom branschen har Byggcheferna i samarbete med tidningen Byggvärlden instiftat priset Årets byggchef, som nu delas ut för fjärde året i rad.

– Byggbranschen är inne i ett gigantiskt generationsskifte och har ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare och chefer som ska bygga för framtiden, säger Lars Bergqvist, ordförande för Byggcheferna.

Helena Söderberg har för närvarande rollen som Contract Manager vid bron över Sundsvallsfjärden och har tidigare varit projektchef vid Norra länken. Eftersom Helenas arbetsplats inte sällan är en riskabel plats att vistas på, ligger hennes fokus på att se till så att projekt genomförs på ett säkert sätt.
– Det krävs extra eftertanke för att få till den logistik och de flöden som är ett måste i den här miljön, säger Helena Söderberg.

Helena Söderberg, är 46 år och utbildad Civilingenjör, Väg- och Vattenbyggnad, på KTH

Juryns motivering:
”Norra Länken är ett tekniskt komplicerat infrastrukturprojekt där berg- och betongtunnlar byggs genom ett naturkänsligt område.
Helena Söderberg har med ett starkt engagemang och med stor kreativitet bidragit till projektets framgång, både tekniskt och ekonomiskt. Hon är alltid inriktad på högsta nivå av kvalitet i hela projektet.
Helena är också en uppskattad ledare - både av företaget och beställaren - för sin smidiga förmåga till problemlösning och samarbete.
Med ett rakt och tydligt ledarskap, ett strukturerat arbetssätt och med stor teknisk kompetens har hon tagit en ledande position hos en av de utländska aktörer som slagit sig in på den svenska marknaden. Helena får dessutom högsta vitsord av beställaren.
Med denna motivering tilldelas Helena Söderberg utmärkelsen Årets byggchef 2013.”

Priset till Årets byggchef, en ledarutbildning vid Ledarstudion i Stockholm, sponsras av Byggcheferna inom Ledarna, som är Sveriges enda organisation för chefer inom byggbranschen, och Ledarstudion som drivs av Lena Ahlström.

De utser Årets byggchef
Susanne Bengtsson, chefredaktör Byggvärlden.
Joachim Berner, sitter i styrelsen för bland annat Forma Publishing Group och MQ.
Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna.
Per-Erik Josephson, professor i byggnadsekonomi på Chalmers och föreståndare för Centrum för Management i Byggsektorn.
Maria Senkerik, försäljningschef Byggvärlden.
Åsa Söderström Jerring, har bl.a. varit vd på NCCs dotterbolag Ballast Väst samt varit vd på Sweco Theorells. Styrelseledamot i JM med flera bolag.
Hidayet Tercan, entreprenör, föreläsare, debattör och grundare av bland annat vårdföretaget Zemrete.


Fakta Årets byggchef
Syftet är att höja statusen på byggchefsjobbet och att locka fler att satsa på byggchefsrollen.
Lönsamhet, ledarskap, kundnöjdhet, förnyelse och etiskt agerande, internt och externt, är de nyckelord som juryn tittar på



BYGGCHEFERNA, med 15 000 medlemmar spridda över hela landet, tillhör Ledarna och är Sveriges enda chefsorganisation för byggchefer. Byggcheferna arbetar för att möta dagens och morgondagens behov av ett modernt ledarskap med särskilt fokus på kompetensutveckling, jämställdhet, arbetsmiljö, branschutveckling och etik.
Se vidare www. Byggcheferna.se samt i sociala medier  
 

Kvinnorna håller på allvar att ta plats i byggvärlden. För andra året i rad är det en kvinna som utses till Årets byggchef. Helena Söderberg, projektchef vid Züblin Scandinavia AB och med ett förflutet som bl.a. förvaltare av kårhuset på KTH, kammade hem titeln Årets byggchef 2013.

– Jag vill gärna vara den chef jag själv skulle vilja ha, sa en överraskad och lycklig Helena Söderberg när hon mottog utmärkelsen och priset – en ledarutbildning vid Ledarstudion i Stockholm.
För att sätta ljuset på bra ledare inom branschen har Byggcheferna i samarbete med tidningen Byggvärlden instiftat priset Årets byggchef, som nu delas ut för fjärde året i rad.

– Byggbranschen är inne i ett gigantiskt generationsskifte och har ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare och chefer som ska bygga för framtiden, säger Lars Bergqvist, ordförande för Byggcheferna.

Helena Söderberg har för närvarande rollen som Contract Manager vid bron över Sundsvallsfjärden och har tidigare varit projektchef vid Norra länken. Eftersom Helenas arbetsplats inte sällan är en riskabel plats att vistas på, ligger hennes fokus på att se till så att projekt genomförs på ett säkert sätt.
– Det krävs extra eftertanke för att få till den logistik och de flöden som är ett måste i den här miljön, säger Helena Söderberg.

Helena Söderberg, är 46 år och utbildad Civilingenjör, Väg- och Vattenbyggnad, på KTH

Juryns motivering:
”Norra Länken är ett tekniskt komplicerat infrastrukturprojekt där berg- och betongtunnlar byggs genom ett naturkänsligt område.
Helena Söderberg har med ett starkt engagemang och med stor kreativitet bidragit till projektets framgång, både tekniskt och ekonomiskt. Hon är alltid inriktad på högsta nivå av kvalitet i hela projektet.
Helena är också en uppskattad ledare - både av företaget och beställaren - för sin smidiga förmåga till problemlösning och samarbete.
Med ett rakt och tydligt ledarskap, ett strukturerat arbetssätt och med stor teknisk kompetens har hon tagit en ledande position hos en av de utländska aktörer som slagit sig in på den svenska marknaden. Helena får dessutom högsta vitsord av beställaren.
Med denna motivering tilldelas Helena Söderberg utmärkelsen Årets byggchef 2013.”


Priset till Årets byggchef, en ledarutbildning vid Ledarstudion i Stockholm, sponsras av Byggcheferna inom Ledarna, som är Sveriges enda organisation för chefer inom byggbranschen, och Ledarstudion som drivs av Lena Ahlström.


För vidare information:
Vänligen kontakta Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna, tel. 070-534 95 38

De utser Årets byggchef
Susanne Bengtsson, chefredaktör Byggvärlden.
Joachim Berner, sitter i styrelsen för bland annat Forma Publishing Group och MQ.
Lars Bergqvist, ordförande Byggcheferna.
Per-Erik Josephson, professor i byggnadsekonomi på Chalmers och föreståndare för Centrum för Management i Byggsektorn.
Maria Senkerik, försäljningschef Byggvärlden.
Åsa Söderström Jerring, har bl.a. varit vd på NCCs dotterbolag Ballast Väst samt varit vd på Sweco Theorells. Styrelseledamot i JM med flera bolag.
Hidayet Tercan, entreprenör, föreläsare, debattör och grundare av bland annat vårdföretaget Zemrete.

Fakta Årets byggchef
Syftet är att höja statusen på byggchefsjobbet och att locka fler att satsa på byggchefsrollen.
Lönsamhet, ledarskap, kundnöjdhet, förnyelse och etiskt agerande, internt och externt, är de nyckelord som juryn tittar på



BYGGCHEFERNA, med 15 000 medlemmar spridda över hela landet, tillhör Ledarna och är Sveriges enda chefsorganisation för byggchefer. Byggcheferna arbetar för att möta dagens och morgondagens behov av ett modernt ledarskap med särskilt fokus på kompetensutveckling, jämställdhet, arbetsmiljö, branschutveckling och etik.
Se vidare www. Byggcheferna.se samt i sociala medier 

Byggcheferna söker fler engagerade Ambassadörer som vill dela med sig av sina arbetslivserfarenheter inom byggbranschen för morgondagens kollegor!
Byggchefernas ambassadörer arbetar ute på högskolor och yrkesprogram i samband med arbetsmarknadsdagar eller arrangerade föreläsningstillfällen. Huvudsyftet med kommunikationsinsatsen är att sprida information och öka kännedom om de positiva krafter som finns och verkar inom byggsektorn i allmänhet och Byggcheferna och deras verksamhet.

 

– Om missbruket med ID06 besökskort fortsätter är jag inte främmande för att dra in dem helt.
Det säger Peter Löfgren, projektledare ID06 och utvecklingschef på Sveriges Byggindustrier.

Från 1 februari i år skärptes kraven på och hanteringen av ID06 i syfte att bl.a. stävja den överanvändning av besökskortet som ägt rum en längre tid.(Se vidare faktaruta här intill för de förändringar och åtgärder som vidtas.)

– Att det är för många kort i omlopp och att den allmänna ordningen och kontrollen av ID06 måste bli bättre är alla parter överens om. De flesta arbetsplatser är ju inte inhägnade, men även på dem som är det, krävs det ett aktivt ledarskap med id-kontroller och inskrivning för att ID06 ska fungera. Risken för upptäckt när kortet manipulerats och missbrukats är för låg, men man kan inte bygga bort allt missbruk med stängsel och elektroniska passeringskontroller, utan här krävs en attitydförändring i branschen, understryker Peter Löfgren.
Och han får medhåll av Christian Bengtzelius, ordförande Byggnads Stockholm-Gotland.

– Byggnads har varit med och stödja satsningen på ID06. Det är en bra början, men synen på hur kontrollen ska ske är oerhört viktig, att man inte ser mellan fingrarna och väljer den ”enkla” vägen. Då finns det en risk för att ID06 inger en falsk trygghet. Ledningen har därför ett ansvar för att informera sina medarbetare om vad som gäller, säger Christian Bengzelius.

– Det är väldigt trist att det ska behövas sanktioner och böter. Det viktigaste verktyget tror jag egentligen är en vilja att förändra. Jag har träffat många platschefer ute på byggena runt om i landet som vill förändra och förbättra kontrollen, men idag har väldigt mycket lagts på deras axlar; de har ansvar för kvalitet, miljö, säkerhet, ekonomi mm. Den administrativa rollen bara växer jämfört med den operativa och det gör att det inte alltid fungerar som det ska, säger Peter Martin, säkerhetschef på Peab.

Besökare ska ha ledsagare
– Om man jobbar ska man ha ett ID06-kort. Är man besökare ska man ha ledsagare. Det handlar om säkerhet och så arbetar vi, säger Malin Pilerö bestämt och småpratar därefter med Securitasvakten som står vid rotationsgrinden med passerkontroll in till byggplatsen.

Den neongula västen, hjälmen och stövlarna kändes helt rätt att ta på sig en sån här dag. Det är gråmulet och vinterhalt när jag och fotografen i sällskap med den lokala säkerhetsansvarig och samordnare för ett av Peabs byggprojekt, Malin Pilerö, kliver runt på byggarbetsplatsen till Mall of Scandinavia i Arenastaden norr om Stockholm.

Peab är huvudentreprenör för gallerian Mall of Scandinavia som beräknas stå klar 2015. För närvarande rör sig ca 150 medarbetare på arbetsplatsen, men när toppen nås kommer det, enligt Malin Pilerö, vistas kring 1 000 arbetare här.

– Just nu är det förtrupperna som är igång, säger hon och vinkar till sig en av arbetsledarna, Robin Sandberg, för att han ska visa oss sitt ID06-kort.

– Det är bra med ID06 för då vet man att det är rätt personer här. Det här kortet måste ju användas för att man ska kunna komma in och ut, påpekar Robin Sandberg.

– Men innan någon får börja arbeta här - det gäller även samtliga underentreprenörer - ska man skrivas in och det sker bara vissa dagar, tidigt på morgonen då man också får en genomgång av säkerhet, ID06 etc. Besök skrivs in speciellt. Och ska ha ledsagare, berättar Malin Pilerö.

Skärpta krav från ID06 från 1 februari
ID06, som introducerades efter ett initiativ av Byggbranschen i samverkan 2006 där Byggcheferna drivit på, är ett system för ID-kontroll och närvaroredovisning för att försvåra svartarbete på byggarbetsplatserna och skapa en tryggare arbetsplats. Från 1 februari i år har ett antal förändringar skett i syfte att få ner det missbruk och den manipulation som ägt rum och som bl.a. resulterat i att alltför många besökskort funnits på ”marknaden”. Idag finns totalt 343 000 aktiva ID06-kort beställda av ca 18 000 företag, sex procent är besökskort.

Nedan redovisas en del av de åtgärder som vidtagits:

·        Nuvarande besökskort spärras av respektive kortleverantör senast den 1 mars 2013.

·        Inga personifierade ID06-kort med längre giltighetstid än 5 år får levereras efter den 1 februari 2013.

·        Längsta giltighetstid för besökskort sätts till 6 månader.

·        Besökskort får en annan layout, de blir neongula och beställning, där stor restriktivitet ska råda, sker manuellt hos respektive kortleverantör.

·        Förslaget om att Migrationsverket kan ställa ut ett ID06LMA-kort ligger hos Migrationsverket för beslut. (Idag utfärdar Migrationsverket LMA-kort till asylsökande från tredje land för att de ska få möjlighet att arbeta i en specifik bransch, men kontrollen för att detta kort är giltigt ligger hos företaget som anställer.)

• Två nya lagar för byggbranschen är på gång för att ytterligare förhindra svartarbete, nämligen lag om närvaroliggare med oanmälda kontrollbesök från Skatteverket och lag om månadsinbetalningar av socialavgifter på personnivå.

Missa inte debattartikeln i dagens DI där Nätverket Byggbranschen i samverkan, där Byggcheferna deltar, tar bladet från munnen när det gäller den svarta arbetskraften inom byggbranschen.
”Den ekonomiska brottsligheten med den svarta arbetskraften riskerar att konkurrera ut de seriösa företagen inom byggbranschen”, skriver man bl.a. och understryker att regeringens förslag om månadsrapportering av löner är ett viktigt verktyg för att stävja svartarbete.

Läs hela artikeln här

Johan Nyström, idag platschef vid ett broprojekt, är en av de 15 som har passerat nålsögat i NCC Constructions tuffa uttagning till en helt ny utbildningssatsning. Det handlar om ett tvåårigt projektledarprogram för dem som ska ta hand om de riktigt stora och komplexa projekten framöver.

– Det var en väldigt omfattande och krävande urvalsprocess där jag blev intervjuad i flera steg och fick genomgå tester och rollspel. Bland annat ingick ett moment där jag skulle presentera en effektiviserings- och neddragningsprocess på 15 minuter efter en halvtimmes inläsning. Jag hade aldrig gjort något motsvarande, så det kändes pirrigt, men det flöt på bra och efteråt tyckte jag att det var mycket lärorikt, berättar en nöjd Johan Nyström som alltså var en av 70 sökande/nominerade till NCC Constructions projektledarprogram.

Närmast på programmet, som precis dragit igång, testas deltagarnas kunskaper i engelska för att se på vilken nivå eventuell vidareutbildning ska läggas.
– Jag blev intervjuad på engelska i telefon och sen fick jag även visa hur jag klarar mig i skrift, säger Johan och berättar vidare att han ser fram emot att få ta del av det ambitiösa programinnehållet med ledarskap, affärsmässighet, ekonomi, inköp etc.
De flesta som tagits ut arbetar idag som platschefer. Tanken är att ca 30 procent av den ordinarie arbetstiden ska ägnas åt programmet där studier varvas med praktik och där jobbrotation och nätverkande med erfarenhetsutbyte är viktiga faktorer.

– Vi har redan idag medarbetare som kan driva de riktigt stora projekten, men vi behöver fylla på kompetensen så att vi har en pool med kvalificerade medarbetare som vi kan presentera redan vid anbud, säger Sigalit Slutbäck, utbildningsansvarig chef för kompetensutveckling på NCC Construction, till NCC: s personaltidning Stjärnan.
Än så länge verkar NCC vara ensamt om att starta en sådan här utbildning, på Skanska finns dock sedan drygt ett år tillbaka Nordiskt projektchefnätverk för dem som leder de riktigt tunga, avancerade projekten, enligt Skanskas utbildningschef, Eva Möller.
– Gruppen är ämnad för vidareutveckling av projektchefer som ansvarar för de lite mer komplicerade projekten. Man nomineras av sin chef och ca 15 procent av arbetstiden går åt till programmet. Innehållet styrs i stor utsträckning av gruppmedlemmarna själva och har inslag i form av föredragshållare och erfarenhetsutbyten, säger Eva Möller.
 

Ifjol var det gruvarbetarens år. I alla fall om man ska tro arbetsförmedlingens lista över yrken där det var störst chans att få arbete. Resultatet baseras på en bedömning som Arbetsförmedlingens kontor runt om i landet har gjort där man tittat på hur många arbetssökande respektive yrke har på en skala 1-5 där 5 är lika med stor brist på sökande och 1 är stort överskott av sökande. Många av de yrken som toppar listan rör sig inom bygg- och anläggning till glädje för alla ungdomar på högskolornas bygglinjer som ska söka arbete inom byggsektorn.

Gruvarbetare hamnade alltså allra högst med värdet 4,60 tätt följda av mjukvaru- och systemutvecklare och därefter, som på ett pärlband, hamnade ingenjörer och civilingenjörer inom gruvteknik, IT-arkitekter och civilingenjörer inom bygg och anläggning, ingenjörer inom elkraft, VVS-ingenjörer, byggnadsingenjörer och byggnadstekniker och byggnadsplåtslagare. På denna lista, där samtliga yrkesområden som var representerade hamnade över 4, fanns t.ex. även läkare, sjuksköterskor, förskollärare och kockar.

I botten på listan fanns yrken som t.ex. matros, journalist och fotograf som alla låg kring siffran 1, alltså många sökande till få platser. Administratörer, städare försäljare, lagerarbetare samt grovarbetare inom bygg- och anläggning spås inte heller några stora utsikter att få arbete enligt Arbetsförmedlingens studie.
Men den prognos på fem till tio års sikt som Arbetsförmedlingen också gjort visar att chans till arbete inom bygg och anläggning är mindre. Det gäller även t.ex. pedagogiskt arbete, tillverkning, socialt arbete, kultur, design och medier. De yrken som däremot spås bäst utsikter på längre sikt är data/IT, hälso- och sjukvård, installation- och underhåll, service- och säkerhetsarbete samt tekniskt arbete.

Tilläggas kan att flera branscher, däribland byggsektorn, kommer att ha problem med brister när stora kullar går i pension. Dessutom spelar det faktum att byggaktiviteten är olika i olika delar av landet in. Enligt Arbetsförmedlingen är det endast i Stockholms och Norrbottens län som sysselsättningen bedöms öka i år. I Norrbotten är det gruvindustrin som skapar nya arbetstillfällen, i Stockholm den stora tjänstesektorn.



Källa. Arbetsförmedlingens prognos om jobben baserad på intervjuer med 12 000 privata och offentliga arbetsgivare.

Då var det åter dags att utse Årets byggchef. I år har juryn valt ut sju mycket kvalificerade finalister som alla har chans till den ärofyllda titeln.Det är fjärde året i rad som Byggcheferna tillsammans med tidningen Byggvärlden utser Årets Byggchef. Syftet är att höja statusen på byggchefsjobbet, som är ett stimulerande och roligt jobb oavsett vilken kategori man jobbar inom, och visa på bredden. Vi vill också locka fler att satsa på byggchefsrollen.

De nominerade representerar både stora och lite mindre företag, har olika befattningar och jobbar inom olika verksamhetsområden. Gemensamt är att de alla är förebilder på sina arbetsplatser. I år har juryn fått in ovanligt många tips på kvinnliga byggchefer.
Läs mer...

Tid och plats: torsdag den 14 mars 2013 klockan 16.15
VARVSHISTORISKA MUSEET, Hisingen,Göteborg
Prästvägen 11, Lundby
Anmäl dig senast den 7 mars till byggcheferna@ledarna.se

Agenda
Samling klockan 16.15 på Prästvägen 11
17.00 – 18.30    Guidad tur på museet.Kaffe.
18.30 – 19.30    Årsmöte i lokal på museét
Val av ny styrelse för 2013-2014
Rapporter från Byggchefernas Styrelse
Rapporter från Byggchefernas Styrelse Väst
19.45     Räkmacka på HOTEL 11, Restaurang 67:an.
20.30      Avslutning

Välkomna!

Bo Olsson
Ordförande avd Väst


 

En ny marknadsstudie från Industrifakta, som analyserar och konjunkturbevakar bygg- och fastighetssektorn, förutspår att nästa konjunkturtopp dröjer till 2016-2017. Av studien, som omfattar utvecklingen inom byggande, byggvaror och installationer fram till 2017, framgår att osäkerheten i vår omvärld påverkar såväl kreditförsörjning och investeringsvilja som efterfrågan på bostäder och lokaler.

Miljonprogrammet behöver rustas
Förnyelsen av miljonprogrammet är emellertid en ljusglimt i den pessimistiska prognosen där ca 300 000 lägenheter, byggda under perioden 1960-1980, är i behov av upprustning och energieffektivisering. Ser man det på en tioårsperiod handlar det om så mycket som 600 000 lägenheter i flerbostadshus som behöver rustas upp och enligt Industrifaktas uppskattning ligger prislappen för detta på 300-900 miljarder.

I studien påpekas vidare att för att Sverige ska klara sitt energi- och klimatmål krävs en halvering av energianvändningen i ca 15 miljoner kvadratmeter bostäder och lokaler per år. Det handlar alltså om att skapa ett kostnadseffektivt bostadsbyggande, vilket ska ses mot att produktionskostnaden för flerbostadshus ökade med 55 procent under perioden 2001-2011, till ca 35 000 kronor per kvadratmeter. Motsvarande ökning för flerbostadshus var 74 procent till 28 000 kronor per kvadratmeter. Detta faktum, menar Industrifakta, har inneburit att allt färre av hushållen klarar kostnaden för en nybyggd bostad.

Vad beror då ökningen på?
Enligt den analys som studien kommer fram till är det i huvudsak ökningen av markpriserna som är boven; de har ökat snabbare än byggkostnaderna de senaste tio åren. Detta i kombination med kommunernas allt strängare krav på standard leder till att produktionskostnaderna ökar ännu mer och spiralen är ett faktum. Konsekvensen av detta blir att det allt större behovet av bostäder dessvärre inte kan tillgodoses fullt ut av byggbranschen.

Installationsbranscherna påverkas
Det minskade byggandet påverkar givetvis installationsbranscherna inom el, värme/sanitet, ventilation och kyla negativt. Efterfrågan försvagas och priskonkurrensen ökar. Samtidigt, menar studien, får dock denna sektor viss kompensation dels genom att ROT-avdraget utvecklats positivt, dels genom att större fokus lagts på energ

I dessa dagar när hat-trakasserier mot kvinnor via nätet är ett hett debattämne och alltså på var kvinnas (och mans) läppar, kan det vara på sin plats att påminna om att även sexuella trakasserier på arbetsplatsen är svåra att komma åt. Lagen har visserligen skärpts, men det är ett ämne som ofta möts av tystnad och okunskap.

Naiti del Santi, jurist på TCO, är tillsammans med journalisten Sonja Schwarzenberger författare till den nya boken: Bryt tystnaden – en handbok som hjälper till att identifiera, hantera och förebygga sexuella trakasserier.

–Trakasserierna borde ha minskat med tiden eftersom vi har fått ett starkare lagskydd och en större medvetenhet kring jämställdhet, men problemet fortsätter att vara lika utbrett. Ofta handlar det om unga kvinnor i början av sin karriär som är särskilt beroende av sin arbetsgivare, säger Naiti del Santi.

Hur ska man hantera sexuella trakasserier på en arbetsplats? Vad säger juridiken och vilka skyldigheter har arbetsgivaren, och vilka rättigheter har den som råkar ut för det? Kan man förebygga, och i så fall hur? Detta och en del andra konkreta råd kan man ta del av i boken.

30-50 procent av alla kvinnor i Europa har blivit sexuellt trakasserade på sin arbetsplats. Det visar en sammanställning av EU-kommissionen och enligt Arbetsmiljöverkets senaste undersökning från 2011 har var sjätte kvinna blivit utsatt och det är vanligast bland yngre kvinnor. Bland män drabbas var tjugonde. Däremot vet man väldigt lite om orsaker och dess följder

Boken är ämnad för alla på en arbetsplats: chefer, skyddsombud, fackliga representanter och arbetstagare.
I boken medverkar flera personer, som t.ex. polisen Elin Bäck och operasångerskan Malena Ernman, med sina erfarenheter av att ha blivit utsatt för sexuella trakasserier.

Källa: TCO

– Det är oerhört viktigt för hela samhällsbyggnadssektorn att vi fortsätter att vara en stark och aktiv spelare som gör välplacerade inlägg på arenan, säger Lars Bergqvist, Byggchefernas ordförande, och flaggar för att det i september är dags för Byggchefernas stämma.

– Men det räcker inte med att vi växer i antal. Byggcheferna behöver ett större engagemang bland sina medlemmar. I den här verksamheten duger det inte att förlita sig på att någon annan gör jobbet. Det håller inte i längden och det handlar faktiskt om solidaritet, poängterar Lars Bergqvist.
Under två dagar – den 13: e och 14: e september – håller Byggcheferna sin föreningsstämma (som hålls vart fjärde år) då de totalt 30 ombuden från de sju lokalavdelningarna runt om i landet samlas för att fatta ett antal viktiga beslut: man väljer styrelse, fastslår budget och medlemsavgift och beslutar om verksamhetens inriktning, bland många andra viktiga frågor.

Ombud väljas
Men först ska ombud till stämman väljas och det äger rum via de lokala avdelningsmötena under våren. Parallellt med val av ombud pågår ett förberedande valberedningsarbete som mynnar ut i att en ordinarie valberedning ska kunna tillsättas på stämman.
Ledarnas demokrati bygger på dess branschföreningar där ombuden väljs till Ledarnas beslutande organ efter respektive förenings medlemsantal. Byggcheferna är med sina drygt 14. 900 medlemmar den största branschföreningen och växer alltjämt.

Byggcheferna växer
– Det är roligt att vi växer, men för att vi ska kunna vara med och påverka inriktningen och bejaka demokratin i Ledarna vill det till att våra medlemmar ställer upp så att vi får den representation vi har rätt till, understryker Lars Bergqvist och fortsätter:
– Det är lite av en utmaning att locka folk till en del av de lokala avdelningsmötena där ju ombuden till stämman ska väljas. Vi kommer därför att arrangera möten runt om i landet där vi informerar om verksamheten i kombination med olika trevliga aktiviteter som förhoppningsvis ska öka intresset för att engagera sig på olika sätt: ställa upp som ombud, skriva motioner med idéer och önskemål om inriktningen etc.
Ledarnas kongress går av stapeln nästa år och på den klubbas riktlinjer, eventuella krav på motparter, och dylikt.

Demokratiskt underskott
– I det sammanhanget är det alltså viktigt att vi är representerade och engagerar oss. Men möjligheten att påverka börjar med vår egen stämma. Vill man vara med och påverka utvecklingen och sin egen roll och inte ta rättigheter för givna är det viktigt att man deltar aktivt. Idag fokuserar vi på fyra områden: ledarskap, etik, mångfald och chefens arbetsmiljö. Men vad ska vi fylla dessa områden med? Och vad vill medlemmarna ha tillbaka?  Som ombud och via motioner är stämman och föreningsmöten utmärkta tillfällen att göra sin röst hörd och lägga grunden för Byggchefernas framtida verksamhet och inriktning, säger Lars Bergqvist.
– Om allt färre deltar aktivt i samhällslivets representativa organ och bara förlitar sig på att någon annan ska göra jobbet, riskerar vi ett demokratiskt underskott som på sikt kan äventyra hela demokratin, konstaterar Lars Bergqvist.
 

Byggchefer finns inte med bland de stressigaste jobben inför 2013. I alla fall om man ska tro den amerikanska bemannings- och rekryteringssiten Careercast. com som listat de yrken som man ska undvika om man inte vill stressa.
Däremot tillhör ingenjör det populäraste jobbet bland män, så där kan förmodligen ett stort antal byggnadsingenjörer känna igen sig. Och vill man ha ett lugnt jobb, ja då ska man välja att bli överliggare vid universitetet dvs. universitetsprofessor, allt enligt Careercast.com

Yrken med högst stress:

1. Militär personal
I detta yrke riskerar du faktiskt ditt eget liv.

2. General
Som general fattar du beslut som kan kosta människoliv. Något av det absolut stressigaste som finns. 

3. Brandman
Forskning visar att de tvära kasten från lugn och tristess till dramatik ökar stressnivån. 

4. Pilot
Ansvarar du får många andra människors liv. 

5. Pr-konsult 
En ganska otacksam roll, som dessutom förväntas lösa oväntade problem om något händer. 

6. Vd
När det går dåligt är det högste chefen som har det yttersta ansvaret. 

7. Pressfotograf 
Helt klart ett jobb med högt stresspåslag. 

8. Journalist/reporter 
Deadlines och svårigheter att få jobb i en bransch som befinner sig i stor omställning gör att tidningsjournalistyrket kvalar in på topplistan. 

9. Taxichaufför
Den höga risken att bli utsatt för brott under arbetstid ger hög stress. Endast militär personal löper högre risk att dödas i tjänsten, hävdar Careercast. 

10. Polis 
Ansvar för andras liv och riskerar sitt eget. 

 

Ingenjör är det yrke som flest svenska män drömde om som unga. Bland kvinnor var veterinär och skådespelare de jobb man drömde om som ung. Det visar den undersökning som karriärnätverket Linkedin gjort bland 8 000 medlemmar.

2,7 procent av de tillfrågade männen närde en dröm om att göra karriär som hemlig agent eller spion …
 
Svenska männens drömyrken som unga...
1. Ingenjör (11.9 %) 
2. Atlet (9.1 %) 
3. Pilot (8.2 %) 
4. Vetenskapsman (7.9 %) 
5. Racerförare (4.6 %) 
6. Astronaut (4.3 %) 
7. Jurist (3.6 %) 
8. Brandman (3.3 %) 
9. Hemlig agent eller spion (2.7 %) 
10. Läkare/sjuksköterska (2.4 %) 

... och kvinnornas
1. Veterinär (9.1 %) 
2. Skådespelare (8.7 %) 
3. Lärare (6.2 %) 
4. Läkare/Sjuksköterska (6.2 %) 
5. Skribent (Journalist,Författare) (5.3 %) 
6. Jurist (4.3 %) 
7. Vetenskapsman (3.8 %) 
8. Polis (3.8 %) 
9. Hårfrisör (3.4 %) 
10. Sångerska (2.9 %) 

– Jag vill att byggbranschen ska attrahera nya, unga medarbetare. Men de som vill fuska ska inte trivas i den här branschen!
Det säger Catharina Holmström, vd Sawi Byggnads AB, och en av Byggchefernas ambassadörer.

– Byggbranschen är tuff på många sätt; man utsätts för risker som korruption och fusk och andra etiska dilemman. Då gäller det att ha medarbetare som redan från början har rätt inställning, och i det sammanhanget är Byggcheferna med ambassadörsprogrammet ett perfekt forum för yngre människor som precis påbörjat en utbildning eller är på väg ut i byggbranschen. Dessutom fyller Byggcheferna och ambassadörsprogrammet en viktig funktion för att få fler kvinnor att intressera sig för och känna sig bekväma i byggbranschen, säger Catharina Holmström.

Vad har ditt uppdrag som ambassadör gett dig personligen?

– Genom att Byggcheferna är så aktiva med att bevaka branschen har jag fått lära mig massor om både opinionsbildning och politik, engagemanget i Almedalen är ett exempel som inspirerat mig. Jag träffar kolleger från olika delar av landet och från olika delar av branschen som har gett mig ett nätverk som jag har stor nytta av. Det är fantastiskt roligt att kunna dela med sig av sina erfarenheter, och jag lär mig något varje dag. Vi befinner ju oss i ett läge nu där det har uppstått ett generationsglapp. Vi kommer få problem med överföring av erfarenheter om vi inte ser till att få in fler unga människor i byggbranschen, understryker Catharina och fortsätter:

Vilka frågor brukar du få av de studenter du träffar vid dina besök?

– Oftast handlar de om karriärvägar: ”hur gjorde du?”, ”hur tänkte du?”, ”vilken bakgrund har du?”, ”hur får man praktikplats?”. I min roll som ambassadör möter jag många ungdomar, bl.a. vid yrkeshögskolans utbildning i Malmö, där jag representerar Byggcheferna. Nyligen var jag på Linnéuniversitetet i Växjö och närmast på tur står ett besök vid högskolan i Malmö. Vid dessa besök delar jag med mig av mina erfarenheter och min syn på ledarskap: jag förordar ett modernare, mjukare där det hänger på ledarskapet om vi ska få en schystare bransch. Jag berättar att det är viktigt att man är positiv, är beredd att visa vad man går för och inte rynkar på näsan åt ”enklare” uppgifter. Konkreta råd som förhoppningsvis kan vägleda studenterna, säger Catharina Holmström entusiastiskt.

Fler engagerade ambassadörer

– Det tar tid att kartlägga alla relevanta utbildningar och sälja in ett så här pass ambitiöst och omfattande program, säger Anne Stampe, ansvarig för utveckling av Byggchefernas ambassadörsprogram och verksam i det egna företaget Two for business.

Under det senaste halvåret har antalet ambassadörsbesök och aktiviteter blivit fler och i takt med det har intresset från högskolor, yrkesprogram och pedagoger också ökat markant.

– Den senaste tiden har vi blivit kontaktade av flera skolor med önskemål om att få besök av våra ambassadörer, och det är ju jätteroligt! Ambassadörerna blir det goda exemplet som inger hopp hos eleverna och de får lära sig att bygga broar – även mänskliga. När ambassadörerna föreläser och svarar på frågor breddas perspektivet hos studenterna. De ser att det finns olika karriärvägar och valmöjligheter som gör att man kan nå sitt mål. De kvinnliga ambassadörerna kan också ge ett kvinnoperspektiv; att förmedla sin syn på hur det är att vara kvinna i byggbranschen, säger Anne Stampe.

– Eftersom vi märkt att studenterna verkligen har utbyte av dessa besök, där Byggcheferna på detta sätt ger högskolorna en kostnadsfri föreläsning som både bekräftar och kompletterar utbildningen inom olika områden, kommer vi nu att bygga ut programmet med fler ambassadörer i fler delar av landet. Målsättningen är 30 personer som kommer rekryteras via Byggcheferna.

Vilken profil ska en ambassadör ha?

– Vi vill gärna ha dem som påbörjade sitt medlemskap i Byggcheferna via studerandemedlemskap, eldsjälar som brinner för att inspirera morgondagens kolleger och som tycker om att bidra med egna erfarenheter. Men framförallt, man måste ha tid och lust. Dessutom måste man tycka om att tala med människor och att bjussa på sig själv, säger Anne Stampe med eftertryck.

Faktaruta ambassadörsprogram

Byggchefernas ambassadörsprogram, som startade 2009, representerar olika delar av samhällsbyggnadssektorn: beställar-, konsult-, produktions- och förvaltning. Syftet är att genom dialog med kolleger och studenter delta i förändringsarbetet i branschen och på så sätt påverka inriktningen i olika frågor. Det handlar om kunskapsöverföring inom områden som bl.a. etik, arbetsmiljö, ledarskap, mångfald och hållbart byggande i samband med den pågående generationsväxlingen. Programmet kommer nu att utvecklas för att man ska nå fler högskolor och yrkesprogram i fler delar av landet och rekrytering av nya ambassadörer kommer därför att ske i början av året. Kontaktperson är Anne Stampe, anne@twoforbusiness.se.

Huvudsyftet med kommunikationsinsatsen är att sprida information och öka kännedom om de positiva krafter som finns och verkar inom byggsektorn i allmänhet och Byggcheferna och deras verksamhet i synnerhet.

Vad tycker egentligen kvinnor i byggbranschen om att arbeta i just byggbranschen?
Bygg- och installationsföretaget Titania, med bas i Stockholm, har genomfört en djupintervju med fem kvinnor verksamma på tjänstemannanivå inom byggbranschen. Syftet har varit att pejla kvinnors situation i branschen, hur de upplever att vara kvinnor i denna mansdominerade värld. Man har bland annat ställt frågor kring vad som behöver göras för att få en jämnare könsfördelning.

Bland de fem intervjuade kvinnorna finns en konstruktör, en besiktningsman, en kontrollansvarig, en byggnadsfysiker, en projektledare tillika gruppchef samt en byggnadsingenjör. Tre av fem intervjuade arbetar med nyproduktion, en arbetar med både renoveringar och nyproduktion och en med renoveringar.
Samtliga intervjuade har nått sina nuvarande positioner genom studier, praktik och genom arbete inom byggbranschen.

Åldersspridningen hos de fem intervjuade kvinnorna är stor, från 20-50 år och fyra av dem uppger att de känt eller alltjämt känner att de just för att de är kvinnor måste bevisa att de är tillräckligt kompetenta inom sitt område i kontakt med kolleger och kunder. De menar också att fler kvinnor i byggbranschen skulle leda till ett positivare arbetsklimat som i sin tur skulle skapa andra perspektiv vid diskussioner och problemlösning.

Hur ska man då få in fler kvinnor i branschen? De intervjuade kvinnorna ger flera förslag 1) bättre information om byggbranschen på högskolor och universitet, då helst kvinnor ska agera ambassadörer, 2) få till stånd en attitydförändring för att få bort ”grabbigheten”, 3) en mer aktiv strategi för rekrytering av kvinnor samt 4) motarbeta diskriminering av kvinnor i branschen.
Majoriteten av kvinnorna säger också att de saknar kvinnliga förebilder i branschen att se upp till och inspireras av, men att det hade underlättat för dem att komma in i branschen om det hade funnits mer av den varan.

Fördelarna med att vara kvinna i byggbranschen överväger dock nackdelarna. Och det är inte bara det faktum att man är kvinna som gör att man måste bevisa sin kompetens, utan även att man är ung.

Läs hela undersökningen med dess slutsatser på http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/titania/news/view/titanias-undersoekning-om-kvinnor-i-byggbranschen-52057

 

Fall från hög höjd står enligt statistiken för nästan hälften av alla arbetsplatsolyckor med mer än två veckors sjukfrånvaro.

Rätt utrustning för arbete på hög höjd och kunskap om hur den ska användas är A och O för att minimera - och helst helt undvika - fallolyckor. Nu pågår ett standardiseringsarbete av fallskydd. De består bland annat. av en sele och en förankringslina, men även andra komponenter ingår.

Enligt AnnSofie Kero vid Arbetsmiljöverket, tillika ordförande i Swedish Standard Institute:s (SIS) kommitté Personlig fallskyddsutrustning, finns det olika slags fallskydd, dels för att hindra att man trillar, dels för att förhindra att den som faktiskt faller inte skadar sig. Syftet med standardiseringsarbetet är att påverka såväl säkerhet som kvalitet och funktion så att utrustningen ger ett bra skydd.  Hos gruvföretaget LKAB har 2 500 anställda utbildats i grundläggande fallskydd, och i NCC:s decembernummer av personaltidningen ”Stjärnan” beskrivs hur anställda får lära sig hur man ”hänger i selen”. I år blir det nämligen krav på att man ska ha gått en utbildning innan man använder sele och på NCC har man därför startat en pilotutbildning för yrkesarbetare i Väst.

Källa: SIS, AV och NCC

Först ”Skapa ordning och reda” (Forum förlag, 2012.) av Lotta Abrahamsson, förändringscoach.
Boken med undertiteln ”På en timme” är enligt förlagets beskrivning en bok som innehåller kunskap som räcker en livstid, men som inte tar mer än en timma att läsa från pärm till pärm. Det är en bok som vänder sig till dem som vill utvecklas, men känner att tiden inte räcker till. Boken innehåller ett antal enkla, nyttiga övningar och konkreta råd om hur man ska skapa ordning och reda.

Till tidningen arbetslivsäger Lotta Abrahamsson: ”Alla skriver att-göra-listor, men det är också viktigt att skriva att-inte-göra-listor. Så här kring årsskiftet kan det vara extra bra att se tillbaka på året som gått och fundera på vad man inte ska göra nästa år. Till exempel att inte vara med på en massa mejlutskick, och att inte kolla mejlboxen hela tiden, utan bara vid vissa tidpunkter”.

Det andra tipset är en allvarligare bok, närmare bestämt en bok som handlar om hur du som chef kan göra när någon av dina medarbetare har mist en nära anhörig.

Det är prästen och samtalsterapeuten Katarina Tingström - med egna erfarenheter av människor i kris - som skrivit boken ”Döden på arbetsplatsen” – en handbok för chefer och arbetsledare. (Kabusa böcker, 2012.)

Hur hanterar man en medarbetares dödsfall, eller sorg efter dödsfallet av en anhörig? Boken vägleder och ger konkreta råd om vad du som chef, arbetsledare och medarbetare bör göra när döden är framme  på arbetsplatsen, när en medarbetare avlider i sitt hem eller när en anhörig till en medarbetare gått bort.
 
Några av de handfasta råd som Katarina Tingström ger när dödsfallet skett i hemmet eller på annan plats

• Ta reda på fakta om dödsfallet
• Vilka är direkt berörda?
• Informera de berörda arbetskamraterna
• Fånga upp reaktioner bland medarbetarna
• Flagga på halv stång först när arbetsgruppen blivit informerad

När en anhörig till en medarbetare avlider

• Tala med medarbetaren om hur han/hon mår
• Berätta vad arbetsgivaren kan ge för stöd
• Sätt in de stödresurser som önskas
• Koordinera med medarbetaren om vilken information som ska delges arbetskamraterna

Idag arbetar Katarina Tingström som polispräst i Stockholm.

Det tredje tipset slutligen är en antologi med titeln ”Skitliv” (Atlas 2012.)
Här ger representanter för den unga generationen uttryck för hur de ser på den nya arbetsmarknaden i Sverige. ”Dagen börjar med en orolig koll på mobiltelefonen, efter det där sms: et som talar om ifall det blir något jobb i dag eller inte. I så fall när, och var man ska befinna sig.” Det är ett arbetsliv där lönen är oförutsägbar och där den egna lägenheten förblir en dröm. Victor Bernhardtz, tidigare redaktör för Dagens Arena, är bokens redaktör som för övrigt sponsrats av 6F – fackförbund i samverkan - med syfte att främja diskussionen om ungas villkor på arbetsmarknaden där många menar att en ny generation fostras in i en arbetskultur som skapar stress och rotlöshet.

Men det är inte bara intellektet som behöver näras så här i början av ett nytt år, så därför ett tips hämtat från forskningsprojektet ”Skog och hälsa” som bedrivs i samarbete med stress-rehabkliniken vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Studien visar att vi människor blir stärkta av stora, gamla träd och stenar. Forskarteamet har undersökt skogens effekter som kraftkälla på personer som lider av stress- och utmattningssyndrom.

– Man behöver grönska varje dag. Skogen kan bli en del av lösningen för personer som lider av stress. Det gäller att hitta ett sätt att få in naturen i dagsrutinen, även om det kan vara svårt att klämma in det en stressad vardag. Det kanske kan räcka med att gå ut i en park på lunchen eller ta en kort promenad till och från jobbet, säger en av forskarna, Elisabet Sonntag-Öström till tidningen arbetsliv.

Studien har pågått sedan 2009 och resultaten från en större studie, där man undersökt vad som händer i kroppen när man vistas i skogsmiljöer jämfört med stadsmiljöer och kontor, kommer att redovisas senare i år.